Imorgon ska boysen åka på minisemester.
Det är för vissa barn märkvärdig i sig att resa och det är märkvärdig att träffa kusiner som man egentligen bara hört talas om. Och kanske är det särskilt märkvärdigt att både pappan och mamman åker tillsammans.

Fast jag vill att de ska känna sig fina oxå.
Hur jag nu kunde få för mig att köpa dyrt tyg, ännu dyrare mönster, tråd och andra tillbehör som egentligen kostar mer än det smakar är med pågående ryggvärk obegripligt. Men det var väl nån präktig känsla som kom över mig. Genuint liksom....



Jag längtar så efter att de ska komma förbi här imorgon. De ska inte bara få fräcka shorts. De ska få varsitt par fräcka shorts med kärlek intråcklat i sömmarna. Fräcka shorts med kärlekstråckel och västkustförväntan. Jag ska skicka med en snörstump och varsin klädnypa och be deras pappa att det ordnas så att mina låneboys får fiska krabbor.