Idag har den gamla snurriga modern fått träffa sin enfödde son.
På telefon nu ikväll uttrycktes stor glädje och hon flashbackade med minnen från BB-tiden när han kom till jorden.  Han var egentligen det enda av oss fem barn som var önskat, på så vis att han var önskad som just en son. Och hon berättade hur de på den tiden (stenåldern?) for iväg med ungarna för bad och inlindning när förlossningsarbetet knappt var färdiggjort. Och kom tillbaks till de nyförlösta mödrarna med barnen inlindade "som kåldolmar". Och restriktioner om att låta det vara så. Hudkontakt var snudd på förbjudet.

 Lånad bild

Jag förstår att hon fick brått att lätta på dolmen för inspektion av könstillhörighet.  Med egna ögon.