De senaste 12-15 åren har tossiga morsan haft sin ansvariga doktor på en landstingsansluten privatmottagning. Med anledning av hemtjänstinsatser och sk HSL hör hon sedan förra våren till närområdets vårdcentral, framförallt för att underlätta i den dagliga omvårdnaden och inte minst för ansvarig distriktssköterska. Sex gånger har tossiga morsan varit bokad på vårdcentralen det senaste halvåret:

1:a besöket - Jag var med och det beslutades om en konkret insats som skulle ske efter två veckors medicinsk behandling. Återbesöksiden förmedlades av mig till dsk som skulle se till hemtjänst följde henne på återbesöket. Det lämnades även information om att doktorn tydligt föreslog helomvändning ifall behandlingen hastigt misslyckades.

2:a besöket - Hemtjänsten "glömde bort" tiden till doktorn. Dsk bokar ny tid.

Tre veckors väntetid.

3:e besöket - Tossiga morsan kommer med hjälp av hemtjänsten till Vc och behandling startas. På väg hem ifrån Vc går behandlingen om intet, men personal har inte tid att vända om. Ingen meddelar mig, men hon redogör för det själv. Kontakt med Dsk som bokar ny tid.

Fyra veckors väntetid.

4:e besöket - Ingen på hemtjänsten visste om återbesökstiden (trots att även jag "påminde") varför tossiga morsan uteblev. Dsk får boka tid igen.

Fem veckors väntetid.

5:e besöket i början av december - Tossiga morsan ställer in ett par timmar innan bokad tid. Troligen beroende på osäkerhet inför den som skall försöka lirka och följa med henne - gamla och allra helst dementa personer är oerhört stresskänsliga. Ingen meddelar mig, Tossiga morsan minns inte själv om hon har varit där eller ej. Samtalar med en alldeles nyanställd och nyutbildad sjuksköterska som försvarar sig med att "min mamma inte är så lätt att samarbeta med". Får i mitten av december ett telefonmeddelande från sjuksköterskan att tossiga morsan fått ny läkartid onsdag 13/1 kl 13:30

Onsdag fm 10-01-13 - Blir uppringd av en arbetsterapeut. Hon skall under dagen göra hembesök hos tossiga morsan för att prova ut en rullstol. Hemtjänstpersonalen anser att behov finnes. För övrigt har morsan vid telefonkontakt med henne på morgonen uttryckt smärta i ena knäet och arbetsterapeuten undrar om det är aktuellt med en operation? Det visar sig att hon inte är eller ens har sett till att uppdatera sig alls i ärendet. Hon har ingen aning om vare sig demens eller stor och svår hjärtinfarkt för fem år sedan. Så svår att det över huvud taget aldrig är aktuellt med någon operation för tanten mer. Hon vet inte heller att tossiga morsans smärtproblematik vid det här laget har minst 40år på nacken. Men självklart skall inte hon belastas för att personal inte ser till att tanten tar/får sin smärstillande medicin. Sist med icke minst visar det sig att hon inte har en susning om att tossiga morsan skall till vårdcentralen idag.

Kontaktar själv biståndshandläggaren för att ifrågasätta varför min mamma plötsligt skall få en rullstol utprovad. Svaret är att hon ju så ofta har besök på vårdcentralen och att hon inte klarar av att gå.
Jag bor tre trappor upp. Tossiga morsan går för egen maskin alla trapporna, både upp och ner. Hon följer mig till både skog och köpcenter. Det enda som fortfarande fungerar någotsånär är att hon "kan gå" och hon "kan diska".

Jag var själv med när biståndsansökan gjordes i maj månad och jag har en kopia på beslutet i min agenda. Tossiga morsan är beviljad:
* Morgonbesök då medicindelning från ApoDos sker.
* Lunchlåda (som enligt föreskrift skall serveras på tallrik med bestick, servett och dryck).
* Tvätthjälp, städ, promenader och sophantering.
* Tillsynsbesök med lugnade samtal på kvällen.

Två gånger sedan maj-09 har jag noterat uppenbar städning, en gång har köksmattan tvättats i tvättstugan, inte en enda promenad (som hon ordinerats mot sitt låga blodtryck av läkare) har skett, sophantering och tvätt både sköter jag och klagar på kontinuerligt.

Får veta att det är "servicegruppen" som handhar tvätt, städ, inköp och promenader. Tyvärr kan biståndshandläggaren inte mer än förnamnet på ansvarig servicechef. Det är alltså inte hemtjänsten som promenerar (om det nu mot förmodan ändå skulle ske), men de vet att hon inte kan gå utan är i behov av en rullstol. Biståndshandläggaren får veta att jag ämnar överklaga på att hemtjänstpersonal "småhandlar" genom någon slags övertalning och sedan debiterar tossiga morsan för inköpet. Och allra helst nu när jag fått veta att det inte ens ingår i hemtjänstgruppens ansvar. De har vid några tillfällen köpt med en liter mjölk eller ett paket kaffe och sedan belastat morsans konto med allt från 75 till 250 kr för insatsen.

Och förresten hade de haft internt möte om vår mamma igår. Hemtjänstpersonalen tycker att hon blivit sämre. Det gick inte riktigt att specificera hur, men som ett ex på detta uppgavs att de tror att hon sover i soffan...
Att infektionen på kinden tycks blomma upp igen har de dock inte noterat.

Framförde tre viktiga saker och ställde en fråga till biståndshandläggaren:
1: Det finns riktiga änglar inom hemtjänsten och att jag tycker att de ska premieras.
2. Det finns riktigt okunnig och oempatisk personal och att de borde uppmärksammas på kritiken.
3. Att högste omsorgschef snart har ett anhörigbrev med dokumentation om ovan i sin låda.
- Vad är kriterierna för att få en egen rullstol?

Resultat:
Kommunala försäkringar täcker inte om hemtjänsten skjutsar en pensionär i lånad rullstol - hur kriterierna ser ut fick jag inget svar på - för det var ju inte relevant, det visste vi båda.
Plötsligt skulle hon kalla till personalmöte och bad att få återkomma nästa vecka.
Hemtjänstpersonalen promenerade med tossiga morsan till vårdcentralen och idag gick behandlingen i hamn. Promenaden hem likaså.

Vem har behov av vad här?
Min stundom ganska charmiga, men tossiga morsa skall behöva underkasta sig en rullstol, för att hemtjänstpersonal har fått följa henne två gånger på åtta månader till vårdcentralen. Skandal är vad det är. Särskilt med tanke på att de själva missat bokade tider lika många gånger.

Det är inte konstigt att man är trött...