Ska försöka försvara mitt varumärke lite idag. Och hela grundtanken förstås. Det kan man sen få läsa om i en, eller i den: största kvällstidningen. Förut har jag inte lagt ned vidare värst med kraft och energi på att oroa mig, men idag, när det ska ske spelar mitt inre mig ett spratt. Jag är gammaldags nervig. Som en hispigt inbillningssjuk. Inte likt mig alls.

  Foto: modellbilder.se

Det är det här med att jag ska fastna på bild. Själva texten har jag fått checka av och godkänt (så här långt), men fotot kan jag inte göra annat än utelämna mig till. Hoppas att det slutar med ett gapflabb. Det kan ju vara så att jag knappt syns på bilden. Den kanske tas från mycket långt håll. Den kanske publiceras i thumbnailformat. Det  kanske är tänkt att jag ska vara bortvänd. Vilket slöseri i så fall. Med min hispighet. Och så typiskt mig. Att blåsa upp något som om det var självklart att just jag skulle synas. Mitt stora dilemma här i livet. Att vilja finnas så mycket, men inte riktigt synas.