Promenerade ett slag i omgivningarna efter jobbet. Känner mig hedrad som får bo så här trivsamt. Det känns som att jag bor "på mammas gata". Och krokusarna står i full blom där man minst anar det. Våren har kommit. Såg att kattorna på gatan var minst lika nöjda som jag. Här finns tre som jag redan har bekantat mig med. Som skuttar, kurrar och visar plymen och idag uppenbarade sig även en röd och grann hane. Med halsband. Utekatter på tätbebyggd stockholmsplats. Det hade jag inte förväntat mig.

Inte heller att det på en sliten anslagstavla skulle annonseras om att Cat Stevens kommer till stan i maj. Det vill jag inte missa. Har älskat honom - oxå - sedan tidigt sjuttiotal när storasyster förärade mig med hans platta. Sen dess har hans musik peppat mig valda stunder. Jag utgår ifrån att det inte känns sämre live nu.