På väg med tåget till Sthlm för att presentera mig för arbetsgruppen på nya kneget. Tåget började rulla före kl 07.00. När jag blev intervjuad bad de mig beskriva både min för och emot-lista. Hade på ett vis lättare att se vilka delar av mig som kan förbättras och bestämde mig tex där och då att sluta "bara tänka" för att istället uttrycka bekräftelser. Jag beundrar ev för mycket i det tysta. Fast det var en mycket viktig sak som aldrig sades på intervjun. Jag berättade aldrig att jag rent ut sagt avskyr nonsensprat de första tidiga timmarna på morgonen. Inte pga dåligt morgonhumör utan bara för att mitt nonsenscentra inte vaknar förrän senare. Jag fixar det bara inte. Flams är en eftermiddagsgrej för mig Och just nu, sen en dryg timma tillbaka har jag en intensiv lust att vrida huvet lite till höger och skrika ut denna min antipati till hon som sitter bredvid. Skrika så att hon får sidbena och alternativfrisyr. Människors mundiarré, rädsla för tystnad och därför behov av nonsensprat på morgontimmarna är förfärligt. För eller emot?