Per Oscarsson och hans hustru blev innebrända. Så förfärligt.
Det kanske det inte var, i egentlig mening - att somna in av rök och gas, men så förfärligt tomt avslut för de anhöriga. Ingen att följa till den sista vilan. På något vis.

Så tomt.

Jag är... eller var, mycket förtjust i honom.
Det där komplicerade. Det allvarliga uttryckssättet. Djupet. Det okonventionella. Kontrasterna. Rösten. De mörka ögonen. Den breda mustaschen. De många tänderna. De stora händerna.

Jag ÄR förtjust i honom.
Må han vila i frid.