Fastän jag trivs så bra här i mitt övernattningsboende, och fastän det är så fint - så har jag inte kommit till ro ordentligt. Jag gillar verkligen det trendiga och minimalistiska. Och jag gillar att det inte finns så värst mycket av mina egna prylar här, men jag gillar inte att boet liksom inte har tagit emot mig ännu. För att det doftar nån annan. Det luktar av en doft jag inte kan förlika mig med. Trots inköp av diverse som skulle kunna ha förgyllt min lediga tillvaro här.

Fast nu ska vi prata nutid. Det ovan är dåtid. Idag har jag satt prägel. Sen halvtio imorse har jag hållit på. Med tvätt och storstäd. Och framförallt med att göra golven blanka. Lägenheten är kanske på 30kvm. Tre gånger har jag varit ute till affären för att köpa medel. Först Ajax med ordinarie doft eftersom jag inte står ut när skurmedel doftar nån slags mix av Wunderbaum och godis. Och sen för att köpa mera och mera och mera hårdvax.

Det här hade jag föresatt mig. Så därför har min älskade literflarra med ammoniak fått följa mig hit. Jag kände på mig att det kunde sitta i golven. Och OM det gjorde. Aldrig har jag bytt skurvatten så ofta för så liten yta. För det blev hlet svart och joxigt. Stup i ett. Och jag gjorde på gammeldags vis. La golven i blöt med riktigt skarpt och gick sen lös med borsten. Så rent det blev. Och för att behålla den så fina ytan har dagen sen gått åt till att blanka upp dem, med hårdvax. Närmare bestämt tre flaskor. Nu doftar det förhoppnigsvis hemma hos mig här.