Mer Jul
Jazzfavorit
Men jäklar, vad hög jag blir av Diana Krall...
Munspelsclementine
Och spela "Oh, my darling Clementine", så får
man två katter rakt i ansiktet. Som buffar.
Ordentligt.
Undrar hur det ska uppfattas:
Att jag spelar fint.
Eller att de ber om nåd... ?
Det är nog nåd.
När jag spelar Idas sommarvisa biter de mig...
Eagles
Tror jag måste spela den här nu.
För att upprätthålla välmående.
Några gånger...
Rysningarna är inte att leka med...
It´s christmas time
inne, men det är kanske därför den är så bra. En favvis helt enkelt.
Jag blir jätteglad av den. Så som man faktiskt blir av så säker musik.
Läs mer här
De spelar i Jönköping imorgon.
Lyllos de som får vara där...
Lillebror påstår förresten att Francis Rossi "ser ut som mellan 42 och 46 år".
Det känns tryggt för en åldersnojjig Airam.
Julmusik
Jilljul
Jill Johnson gör mig glad igen.
Hennes Christmasalbum är så
okomplicerat och lagom.
Och så mår jag bra av att veta hur snygg hon är...
Prästerna
Juanes
Jag har ju deklarerat min kärlek till honom tidigare.
Ändå har han inte spelats, sen sist...
Och nu spelade de honom på sportradion.
Och jag fick nästan något neurologiskt anfall.
Hela kroppen spratt till...
Och den här är ju så skön att jag måste köra en (annars otänkbar) repris:
AMORE !
Torparrock
OM jag vill...
Och väldigt gärna till Sven-Ingvars.
Respekt!
Sealmani
Gode gud så BRA han är.
Det är redan en mani.
Jag kan inte låta honom vara...
Sealsoul
Tror jag flyttar in i mina hörlurar....
Repeat
för vad som kan anses normalt för
repeat av en å samma låt ?
Och vad som kan hända om man
passerar rekommenderad gräns
och bara fortsätter repetera och
njuta, alldeles oaktat...
A capella
Härligt bildspel dessutom...
Edithhöst
Same same but different...
Höst
The falling leaves drift by the window
The autumn leaves of red and gold
I see your lips, the summer kisses
The sun-burned hands I used to hold
Since you went away the days grow long
And soon Ill hear old winters song
But I miss you most of all my darling
When autumn leaves start to fall
Pughlove
Året 1975 (när jag var tretton), togs bussen in till stora stan och där köptes
Lp:n Ett Steg till
Den står sig än.
Favoritspår
Jag pluggar som sagt inte bara det jag ska plugga.
Det finns även en hemläxa att lyssna in mig på Dylan inför framtida analytiska samtal om hans texter.
Det är ursvårt.
Jag lyssnar som regel inte alls på orden mer än de fraser min sångarhjärna snappar upp, för att jag ska kunna tralla med när det känns trallvänligt.
Det är dock inte min sångarhjärna som triggas av musik. Det är ett slags detaljminne tror jag. En aning autistiskt drag kan tänkas.
Jag kan snöa in fullständigt på ett enda instrument eller på en enda strof. Min hjärna strävar efter att lära sig det som känns som en musikalisk utmaning. Och kanske är det därför jag hanterar många fler strofer på gitarren än utantillåtar.
Marguerita time med SQ är en sån melodi. Som innehåller ett plingeling...
En av favvisarna för mig.
Nån annan har en annan.
Tex den här:
Som oxå är spännande. I den är det de akustiska gitarrerna jag hör...
Och kören...
Ska kolla texten oxå. För säkerhets skull ;-)
Inne
You´re in the army now lillebror !
Antimusik
Nu har det dykt upp en ny!
En som presterar hysteriska skratt rakt ut i mina högtalare.
Och sjunger om att de ska ligga med varann...
Men va´fan.
Vem, jag säger bara VEM - röstar fram sånt?
Och varför?
