Det var då det.
När de små bröderna överlämnade sina påskabrev. Precis som de hade gjort hos gammelfarmor på ålderdomshemmet strax innan. Fast där hos de gamla fanns ytterst lite godis att fylla korgarna med, varför de fick en slant istället.

De plingade på dörren. När jag öppnade sträckte de lille; snabb som en vessla, fram sitt brev och sa med mycket myndig tvååriga stämma:

- Pengar !