Vill på intet vis påstå att det är smutsigt där jag bor, men det ligger en distinkt doft av anus i lägenheten. Annans anus om man säger så. Inte så hemtrevligt. Eftersom det samtidigt den tid jag har bott här, har stört mig enormt att vattnet i handfatet inte rinner ner förstod jag att det finns ett samband. Den undersköna unga och långhåriga damen som egentligen bor här, har inte gjort det på länge. Avloppen har bara spolats igenom sporadiskt det senaste halvåret.

Ikväll hade jag planerat in en spakväll. Att ta hand om kroppen alltså. Därför hade ett par nya skrubbvantar köpts in. Och ny olivoljebaserad creme att löddra med. Bäst jag stod där i duschen kom jag på det. Att vantarna måste vara ypperliga att skrubba kakel med. Och det var de ju. Skiten bara rann efter väggarna. Eller nåja.

Och eftersom jag ändå gick lös. Och dessutom tagit med mig mitt livselexir på städfronten: ammoniak, och var avklädd - så gick jag in i min rörmokarroll och skruvade isär delarna till handfatsavloppet.

Jesus alltså. Innehållsförteckning känns överflödig. Att det var svart kan jag intyga. Och hårigt. Och nu rinner det så fint i rören. Kaklet blänker och avloppet tar emot allt jag bjuder. Skrubb - det kan man bli lycklig av.