Döden betyder ingenting!
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett
annat rum.
Jag är jag och Du är Du.
Allt vi var för varandra det är vi fortfarande.
Nämn mig vid mitt vanliga, familjära namn.
Tala till mig på samma sätt som Du
alltid brukade.
Ändra inte Ditt tonfall, håll sorgen borta
från Din röst.
skratta tillsammans med mig, som vi alltid
brukade skratta åt vardagens småting.
Var med mig, le med mig, tänk på mig,
bed för mig!
Låt mitt namn fortsätta att vara en del
av Din vardag.
Livet betyder detsamma. Ingenting har
skett som förändrar det.
Livet går vidare därför att det måste gå vidare.
Döden är ju bara ett avbrott i vår gemenskap.
Varför skulle Du sluta att tänka på mig bara
därför att Du inte längre kan se mig?
Jag väntar på Dig för en kort stund
alldeles i närheten.
Allt är bra!

Har på ett sätt längtat efter att blogga.
Samtidigt inte. Känslorna och orden måste hamna på plats.
Liksom att datorn måste fungera.
Senaste inlägget bara försvann ut bland ettor och nollor. Det spärrades av min egen dator och bara förintades.

Det var nog meningen.
Jag skulle stanna upp och fundera.
Och läsa andras bloggar. Alldeles fantastiska kompositioner i både text och bild.
Hade jag bara tid skulle jag läsa fler.
Och därmed lära ännu mer.

Det är en ynnest ibland.
Att få ta del.
Många är så kloka.
Och så roliga.
Och så kunniga.

Me like bloggning