Jag säger bara EN sak: Peter Carlsson och de Blå Grodorna rules !

 

Oboy, vilken föreställning.
Vilken passion.
Vilka musikbegåvningar.
Och vilken kärlek.

Missa den inte!

Jag var väl kanske nyss fyllda 20. Och trodde fortfarande på tomten.
Eller i alla fall på sann julefrid. Med tomtebolycka. Som jag satte julhysterin på rot.
Då, redan i september, oktober planerades julen in i detalj. Allt som skulle lagas, bakas, köpas, pysslas, pyntas, städas osv. Och jag trivdes... trodde jag.

Den kontrollen var väl inget annat än ren och skär ångesthantering tänker jag nu. Jag la ner hur mycket energi som helst på att försöka iscensätta nån slags Jenny Nyströmillusion. Så som jag trodde alla hade det runt jul. Och så som jag trodde det skulle vara. Och som jag trodde man mådde bäst av...

Idag är desillusionerad my middlename... 
Jag vet numera att julen kräver långt mycket mer än den ger. Men jag var på nåt vis tvungen att gå igenom hela kitet av att stoppa korv, luta långa, stöpa trearmade (naturligtvis) ljus, binda kransar av egenhämtad skog, baka pastej, fritera struvor, tillverka hemmagjorda polkagrisar, göra egen glögg, bygga pepparkakshus, lacka alla paketen med brunpapper och rim samt bli utarmat fattig av hela skiten innan jag begrep. Förutom att jag dog redan framför Karl- Bertil Jonsson kl 19:00 varje julafton och knappt vaknade förrän till trettonhelgen. I åratal.

Men i alla fall:
Understundom detta pågick. Eller hela tiden rättare sagt; snurrade en specifik Lp-platta med julmusik. Från september och framåt. Med Bruno Wintzell....Jag vet - say no more !

Den gångna helgen sökte jag den i CD-format på webben. Det gäller ju att numera hitta ångestlindrare för att hålla pluggprestationskraven stångna... och fann valda bitar på en samlingsplatta. Den kostade en spottstyver och jag beställde.

Hand upp om nån vill köpa den!?

Alltså; inte nog med att Bruno Wintzell sjunger..... ska vi säga fullständigt ointressant. Numera har jag till och med Kicki Danielsson i min ägo. Plus Sten & Stanley, Cyndee Peters, Carola, Vikingarna och Lill Lindfors. Okej, jag kan tillskriva Tommy Körberg ett helt ok spår på skivan, men när jag kollade efter vem som faktiskt i mina öron sjöng Luciasången anständigt och fick se att det är en tenor anhållen i sin frånvaro fick det vara nog.

Jag har lurat mig själv på alla fronter!

Jag erkänner direkt.
Att jag ondgjort mig över morsans handhavande av spis.

Resume: Plattlock efter plattlock bränns vid. Arbetsterapeut inkallas och kopplar in överhettningsskydd på spisen. En slags timer av senaste snitt. Morsan blir en pain in the ass för sin hyresvärd och inte minst undertecknad då hon minst varannan dag hörs av pga att spisen inte fungerar. Jag antar att hyresvärden gör samma konklusion som mig - dvs att den gamla kört fullt race med alla plattor inkl ugn och värmeskåp och att timern då slår till. Hyresvärden gör hembesök sju gånger utan åtgärd. Vid mina småkok hos henne ibland funkar alltid spisen.

Häromkvällen upptäcker jag att all mat jag handlade senast står orörd i kylen. Hon förklarar det med att hon inte längre tror sig kunna laga mat. Jag kör igång ett storkok och använder två plattor. Det går finfint. Grytsteken kokar och leverskivorna börjar få färg. Under någon minut i alla fall...

När spisen varit påslagen i femton minuter slås plattorna av och det hörs ett klickande någonstans ifrån. Lampor blinkar sålänge plattorna står i värmeläge.

Snopet!
Ringer sos och ber att per omedelbums få hem någon från jouren. Ordbyte sker. Telefonisten gör anspråk, utifrån egen erfarenhet inom hemtjänsten på att veta hur "gamla människors spisar fungerar". Hon får då uppdraget att skicka hem Securitas Ö G O N A B Ö J...

När spisen hade kallnat gick den femton minuter igen. Och slog av. Om och om igen.

Ovanstående telefonist får ett nytt samtal 1½ tim senare och den här gången räcker inte "ögonaböj".
Jourhavande står i hallen inom ett par minuter.
Och åtgärdar felet inom 30sekunder.
Han drar helt sonika ut lådan som placerats under/bakom mammas spis. Och som istallerats att både sänka värmen så snart plattorna blir heta för att till slut helt stänga av spisen efter femton minuter. Han ursäktar sig för något han inte alls har del i. Och håller med om att det borde stå varningstext på arbetsterapeuters kompetensbeskrivning. Nämligen: VARNING - KAN innehålla nötter !

För det är väl precis vad nästa arbetsterapeut skrev under på när hon kontaktades nästa dag. När hon sa att hon skulle gå över till mor och dra upp timern till 30minuter istället. Hon fick erbjudande att hålla matlagningskurs för både mamma och mig - så att vi kunde lära oss laga fullvärdiga måltider på en halvtimma.

Stackars mamma.
Jag skäms som inte tog Dig på allvar...

Min, som i mitt inre var en sann prins på vit springare - som skulle hämta mig en dag...
 
Hade den dåliga smaken att dö istället. Trettio år senare fick jag av hans släktingar (mina känns de aldrig som) veta; att han hade "skämtat" om att det fanns ett barn som var hans därute i stora vida världen. Att det var samma unge som han vid valda släktsammankomster ett par gånger hade med sig, berättade han aldrig. Då var han visst bara barnvakt...

Tänk att man saknat en sån.
Och alltjämt saknar...

Med stor varm kram
/ Airam