Gott slut
Med några bilder som får sammanfatta delar av mitt nya under 2008 vill jag önska Er alla riktigt gott hopp om att 2009 kommer med massor av spännande reflektioner och sköna upplevelser.
Nu stampar vi av och siktar framåt !
Airam
Brodyr
Hon gick i på hushållsskola som riktigt ung. Och lärde sig både ditt o datt. Inte minst att sy. Något som hon sen brukade fllitigt i alla sina år. Både för hand och vid maskin. Bland annat broderade hon en riktigt grann jullöpare. Som med årens gång blivit blekt och tunn i linnet.
Jag vet inte om han uppskattar det, men kanske skaffar han sig en präktig fru, som om inte annat; i framtiden både vet vad hur gott det roar och hur mycket det kräver, att brodera. Då kan de njuta av duken. Som hans mor gjorde förlagan till och som hans moster nu, nästan 40år senare kopierade, med karbon, nål & tråd. För hans skull. Som ett minne från hans mamma.
Jag tycker väldigt mycket om den själv.
Och jag tycker det är skojigt att fylla ungdomarnas "brudkista" med lite gammaldags svensk kultur.
Som faster har jag till o med broderat monogram, på ett dussin linnehanddukar och det står väl inte på förrän gossarna begåvas med nåt liknande. Fast i ljusblått...
Skräpkedja
I julklapp inköptes på H&M en vara för 498kr.
Den köpte jag redan den 11/11 och jag blev då muntligen
lovad i samband med att den slogs in som julklapp att
kvittot också skulle gälla som julklapp - dvs med öppet
köp till efter helgerna.
Jag arbetar själv i ett serviceyrke. Där går det inte an att
sura, kämpa och argumentera när man tycker att kunden
har fel. Där är det bara vassego: att vända andra kinden till.
Men på skräp-H&M börjar man tjattra och kämpa och ge
sig till att ifrågasätta om det verkligen inte finns något annat
som passar, när de inte vill ge tillbaka pengarna utan
istället erbjuda nåt jädra tillgodokontokort.
När sen chefen deras ringer upp fem minuter senare för
att påpeka att de är så serviceinriktade så, undrar man ju
över inte bara policyn utan hela konceptet.
Jag frågade om hon ringde bara för att berätta vilket
fantastiskt företag hon driver, för isf ville jag avsluta samtalet
bums - jag var ju sedan länge urförbannad både på hennes
butik och personal.
Då erbjöd sig människan att jag skulle komma åter med
tillgodokontokortet så skulle hon personligen köpa det av
mig - eftersom det finns massor att handla på H&M.
Hur lågt får en människa sjunka?
Saldo
Är på tok för snål att köpa tex oxfilé. Men är tydligen inte snålare än att dra på mig en p-bot á 400kr.
Känner mig urfattig. ÄR urfattig. Först tusentals kronor till jultabberaset och sen 400spänn till det förbenade Carpark.
Sorterar mina tråkpapper i en pärm med 12 flikar.
När jag sätter in månadens räkenskaper så åker
fjolårets ut.
Ser idag till min förvåning att december-07 nästan
är identisk med -08. Kåravgift, Mc-skatt, sjukhusbesök,
A-kassa, månadsmagasin..... och: en P-BOT!
Fast, den var på 500spänn.
Alltså är jag hundra kronor rikare än ifjol såhär dags...
Päron
Stiligt, stolt, symmetriskt, hårt utanpå/mjukt inuti, sött, saftigt
och mycket angenämt.
Conferencepäron - det är mitt liv det se !
Ålderstecken
Handarbetar framför teven. Glasögon är ett måste.
På nästippen, sådär som gamla tanter har. En skärpa
på nål och tråd, en annan för utsikten mot teven. Har
vant mig vid glasögonen, de är okej.
Men nu är det etter värre.
Det går inte under några som helst omständigheter
att trä ett nålsöga ens om jag sätter glajjorna mitt
framför ögona och tänder upp det skarpaste ljus jag
har. Det enda som funkar är nålpåträdare...
Man börjar bli tant på riktigt.
Framtid
Med nya förväntningar och kanske med dem planer.
Funderar på hur jag vill ha det.
Vad jag mäktar med.
Måste förändra.
Måste se till att få harmoni.
Måste absolut styra upp mitt liv för min skull.
En sak är solklar.
Jag vill ha ett sommarhus att fly till.
Matrester
Av all julmaten.
Den räcker så länge. Och kräver mig på
minsta möjliga engagemang. Det är bara
att värma. Och välja det man tycker bäst
om.
Suturer
Harry
Harry Nilsson 1969
Ak4
Där finns spännande expriment och iaktagelser i flera våningsplan.
Inte minst högst upp där i stort sett hela våningen inrymmer en
modelljärnväg värd all beundran. Och i ett av loken sitter en kamera
så att man via teveskärm kan följa tågresan från konduktörens
horisont. Därtill finns väntsal, väskor, koffertar och en hundraårig
biljettexpedition där luckan är helt bygd i trä.
Jag visade lillebror det fina. Och försökte få honom att förstå finessen
med denna biljettlucka i trä där de svarvade skålarna för pengarna
gick att snurra runt med lite enkel handkraft.
- Såhär gjorde man förstår du. Man kunde prata med konduktörern
mellan spjälorna här i luckan, men man kunde inte komma åt hans
pengar. De var man tvungen att snurra runt här i skålarna.
- Vadå? Då var det väl bara att ta upp en Ak4 och skjuta sönder
luckan om man ville stjäla pengarna!?
Snäll
Man kan säga att "vi" är inne i en period.
Den tossiga morsan är inte nådig.
Att julafton blev en fullständig katastrof kommenteras inte mer än så.
Men, nog hade jag hoppats på att det skulle ge sig med ett par dagars
tidsfrist. Icke.
Varje lördag är jag ett slags hembiträde till henne. Varje lördag
avsätter jag såväl massor med tid som kraft, tålamod och försök
till empati, till förmån för hennes välmående. Och då ingår rätt stor
portion av hennes dissande och andra nedlåtande åsikter om mig
och de mina. Så som hon alltid gjort. Alltid när jag tittar i backspegeln.
Nu ringde jag för att fråga efter vad hon ville ha inhandlat. Det vet hon
ju aldrig. Det vet inte dementa, men jag gör det av respekt och för att
hon ska veta att jag är på G.
Då möttes jag av värsta sortens sarkasm:
- Ska du handla? Till mig? Nej men så snällt av dig !
- Det gör jag varje lördag mamma...
- Ja, och jag säger ju för fan att det är snällt av dig !
Jag måste inse att demensen förstärker hennes redan tidigare dåliga
sidor, men jag orkar inte med dem i alla fall...
Kryss 52
Femtiotvå kryss klarade på ett år.
Eller om det "bara" är 51, jag minns inte hur jag gjorde på semestern i somras.
Kanske missade ett då ? Men, jag tycker iaf att det är bra. Det känns bra.
Ett helt års melodikryssande måste firas !
Idag var det lite klurigt. Eller så var det för hög volym på boysen här...
Fast, iland gick det till slut, ändå.
Nu får jag se fram emot 52 nya lördagar.
Calici
Det vore en förhållandevis snabb genväg.
Att få calicivirus och därmed tappa åtminstone
tre kilo. Rakt av. Såhär efter jul...
Men, det är ju ändå inte helt smärtfritt att ha
vinterkräksjukan. Nä, jag står över. Genvägar
är visst senvägar.
Lättroad
Tydligen innehöll den iaf en låtsasbajshög.
Som jag hittar lite varstans.
I kylen.
På diskbänken.
I chokladasken
Och lillebror skrattar lika gott varje gång
han själv upptäcker den.
Sökord
googlat på sökorden dammsuger klitoris, och
hamnat på min blogg.
Vet inte vilket som är värst.
Sökningen en tidig julaftonsmorgon,
idén överhuvudtaget eller att google tyckte den
passade hos mig...?
Klåda
Snart tar jag stygnen själv...
Bibblanfynd
Tänkte köra igång dockprojektet.
Vagnen är inga problem. Den har jag grejer
och grundfärg att köra igång med. Värre är
det med hur och med vad jag ska klä de små
med. Har visserligen en känsla för hur någon
av dem ska få bli klädd, men är inte helt säker
på snitt och tygkvalitet för de andra två.
Då är det ju tur att det finns internet. Äntligen
hittades en bok som ev kan berätta för mig.
Och ännu mer tur är det nog att jag alldeles strax ska åka
till huvudstan. Boken finns nämligen på stadsbibblan.
På så vis spar jag 76dollar. Minst. Dessutom kan jag ju gå
en tur på leksaksmuséet och ev fota snitt som tilltalar mig,
och dem.
VinterpratarJonas
Vilken kärleksförklaring han just uttryckte.
I Vinterpratarprogrammet.
Till sin Mark.
Och som vägvisning till oss andra...
Det är kanske därför jag aldrig fått så vackra ord.
för att jag inte heller själv sagt dem...
Förresten bekräftade han samtidigt:
att han får EU-bidrag för att ta hand om Mark Levengood ;-)
Jonas Gardell - You´ve made my day!
Klappad
Jag känner mig utvald.
Tacksamhet
- Du, vi har rätt mycket att vara tacksamma för faktiskt...
Midnattsmässa
Kören sjöng förunderligt vackert. Och i församlingen fanns varm gemenskap. Midnattsmässa i OP Kyrkan ska kanske få bli tradition. Har gjort det förr men då med lite mer inslag av rökelse. Kanske är det så, att mässan är en slags överraskning varje år. Minns inte att jag blivit så tagen av körsången och val av musik förut. De kanske inte ens hade kyrkokören med sig sist ?
Alldeles strax utgår mitt medlemsskap i Svenska Kyrkan.
Den enda gång jag använder kyrkans rum betalar jag gärna för mig.
Och för boysen.
Precis som vi gjorde idag.
Vi gav kollekt. Ordentligt.
Till en herdeskola i Betlehem.
Och just det inslaget, var mycket spännande för dem...
God Jul
Julafton
Julstämning
Storebror tittade sig lyriskt omkring. Ögonen tindrade när han sa:
- Det måste ha blivit dyrt det här.
- Vilket?
- Allt som matchar så bra. Alla fina julsaker. Allt som är rött och passar fint till julen.
Storebror är en kille med känsla för det estetiska. Han tycker mycket om när man "gör sig till" och när det syns att det är nåt extra.
Annat är det med lillebror. Som behöver ramarna och det intrampade.
Han blev förskräckt när de kom ikväll. De var dofterna. Av såpa, gran, hyacint, apelsin, skinka, kanel osv.
- Hej och välkomna!
- VAD ÄR DET SOM LUKTAR?
- Luktar? Det är nog julen som doftar....
- Nej, vad ÄR det som luktar här!?
Det var det okända såklart.
Som inte alls är stämning och mys för honom...
Skavsår
Men inte för att jag är nyopererad.
Utan för att jag vridit ur trasan så många ggr och med så mycket kraft
att höger tumme drabbats ev en sån blåsa man får när man krattar
löv, och nu har den spruckit. Mitt kök är skurat från topp till tå. Till och
med taket fick sig en släng.
Varför jag som nyopererad igår, idag gör sånt som andra kanske inte ens
gör vart tredje år?
Tja, jag tror på att hålla cirkulationen igång ...
Tomten
Jag trodde.
Länge.
Det var aldrig någon i vår familj som gick ut och köpte tidningen.
Familjen var intakt och plötsligt knackade han på dörren. Eller,
så såg vi honom komma, snörika vintrar med en säck på sin
kälke. Inte ens morsan visste vem han var alla år.
Det var säkert den riktige tomtefar....
Sissel
sjöng med Mormon Tabernacle Choir i Utah.
Mäktigt, var bara förnamnet...
Dormicum
Så fina att man mitt i kinvskär och klipp av hud plötsligt ger ljud ifrån sig
Jag fick dock bara i sån dos som skulle göra mig lätthanterlig. Och
naturligtvis för att ta udden av det som ev var obehagligt.
- Öhhh....
- Har du ont?
- Öhhh....
- Sa du nåt?
- Nä, jag bara somnar lite.... och pratar lite i sömnen....
- Ja, gör det du. Det går finfint.
Det är härligt hur ångest och orosdämpande medel funkar, när det är som bäst alltså.
Det gjorde verkligen ont när han bedövade. Jag vet att jag bestämde mig för att minnas
det ordentligt.
Ändå tvivlar jag nu...
Godishyperaktivitet
Nä, va´bra.... Som man frågar får man svar.
Men hur regarerar barn (och alla vi andra) på färgämnen, smakämnen och
allt annat skräp som finns i godis? VAD är det då som gör många av både
små och stora hyperaktiva? Jag bara undrar...
Operation
Och jag är inte det minsta rädd.
Fast det kanske jag borde vara ?
Knäck
Och de som inte vågar, kan kanske hålla tillgodo med ischoklad.
Eller mandelmassa med gottigott inuti ?
Ovetande
- Va? Det har jag inte hört talas om!
- Nä, men tiden går...
- Sa du att det är jul om två dagar?
- Ja...
- Å herregud, om jag ändå hade vetat det!
Mer Jul
Brasvärme
Jag glömmer det ibland, men när det som igår var nära
att jag - norra europas största frysskit: höll på att frysa
ihjäl gjordes en brasa. En ordentlig. Så ordentlig att jag
måste jaga ved idag.
En STOR säck, här ska eldas !
Avskärmad
Känner mig avskärmad från omvärlden.
Min mobilladdare ligger antagligen kvar på jobbet.
Måste nog cykla dit och hämta den fastän det både
är lördag kväll och gråtrist väder...
För tjugo år sen hade jag ingen mobil.
Och heller ingen laddare. Men överlevde ändå...
Chokladbiskvier
Men framförallt nöjd, för att de blev så fina.
Vinterpratare
även få njuta motsvarigheten på vintern. Mellan juldagen och nyårsdagen
pratas det i P1 på ordinarie tid. Årets vinterpratare.
Är nyfiken på majoriteten..
Kryddor
Där fanns inte mindre än fyra burkar kapris
otroliga sex burkar senap i olika form och färg
och dessutom tre burkar inlagd grönpeppar och en burk torkad dito.
Eller är det en omedveten överlevnadsstrategi kanske...
Komihågnota
Steka köttbullar
Göra rullsylta
Skapa mormors leverpastej
Baka chokladbiskvier
Plantera hyacinter
Lägga in sill
Grava strömming
Söndag
Bleka slingor
Tjacka en gran
Tvätta
Handla mat
Handla mat åt tossiga morsan
Städa
Köpa in resterande klappar
Köpa klappar åt tossiga morsan
Måndag
Passa tid hos hudterapeuten 09:30
Jobba 3 tim
Operation
Vila
Tisdag
Baka mammas jullimpor
Vila
Städa färdigt
Vila
Baka saffranskaka
Pynta
Vila
Koka skinkan
Julklappsinslagning
Klä granen
Invänta boysen
Proväta ljummen skinka med stor klick stark senap
Vila
Kryss51
Peokort
Väntar ingenting och framförallt väntade jag inte en rulle. Inne bland
julkorv, lutfisk och valnötter gick det inte att stå emot längre. Min karaktär
är sådär...
Rullen visade sig innehålla ett signerat fototryck av min absoluta favorit:
Fotografen Peo Quick
Alltså, en sån kille går det inte att låta bli att gilla.
Mycket.
Jag har fått det finaste julkortet någonsin...
Språkbegåvning
Tror i alla fall att det är så. Vet inte,
behärskar inte holländska så bra.
Men, nog känns det som att;
"10 euro extra kassakorting per paar"
är en rabatt?
Julerbjudande skulle jag tro...
Eller rea. Ikväll.
Julklapp
Med en stor lådda intalienskt.
Inte så LCHF precis, men skinkan, parmesan, vinet och den
kallpressade rapsoljan är ju given. Och resten blir det jättekul
att bjuda på. Balsamico förresten kan jag ju dö för. Och kakan
känns allt lite spännande att få skära upp. Tomten är snäll...
Mitt favoritfotoredigeringsprogram har kommit med en uppdaterad version. Det laddar man
ner gratis: Picasa3
G
och utlagd på studentcentralen.
Imponerad av kursansvarig är bara förnamnet.
Hon ska ha medalj !
Och kanske oxå jag.
Som rodde 7,5p iland.
Sådär bara...
Begreppsförvirring
Vet inte hur jag ska kunna komma till ro.
Små mycket föreställningar blev ställda på sin
spets.
Först bonde söker fru,
när det i ett av fallen snarare gäller bonde söker make.
Sen en man som är gravid.
Som under programmets gång visar sig vara man upptill och
kvinna nedtill. Jag får svårt med bilderna som poppar
upp efter beskrivningen om hur clitoris ser ut efter
testosteronbehandling...
Men, ovanstående kan jag leva med.
Huvudsaken att folk är lyckliga. Och det lilla barnet
liksom bondefamiljen får det säkert långt mycket
bättre än väldigt många andra.
Det har dock inte hästägarna vars ston blivit skurna i
och runt slida och vagina. Det är så sjukt att jag vill
göra en struts. Jag vill helt enkelt inte veta...
John Blund - vart är du?
Servicelägenhet
Men sorgsen. Såklart.
Hon minns allt om "barna" från igår.
Tankar och oro som förföljde henne hela
natten.
Och hon beskriver sig själv som understimulerad.
Och förklarar att det "kanske" var så att hon
blandade ihop barna med längtan efter katten.
Och äntligen kom det:
- Jag kan inte ha det såhär, jag måste få komma till ett boende där jag får en chans att piggna till.
Lovar härmed och svär; att det ska ordnas med så snart det bara är möjligt.
Jag tror faktiskt att min gamla tossiga morsa kan bli ett lyft för de andra boende.
Och för personalen.
Och för mig.
Och allra mest: för sig själv.
Benkläder
Benkläder, det är liksom något som inte vanliga expediter vet vad det är. Är man nästan 90 bast är man inte intresserad av trosor. Och särskilt inte av gazaremsor...
Det var nog meningen att vi skulle springa på varann. Ingen i klädeskedjorna hade kunnat hänvisa till källan som jag vet säljer rekordeliga damkalsonger. Så vi följdes åt dit.
Men, döm om min förvåning när jag fick se vad som slogs in i paketet.
Tre par Sloggi herrkalsonger !
Hade hållit mig i bakgrunden, men som det kontrollfreak jag är, slängdes
ett getöga i hyllan där exsvärmor hade blivit servad.
Visserligen är tanterna som vill ha underbyxor med ben kanske ett
utdöende släkte, men i specialäffärerna borde de kunna identifiera
dessa religiösa damer som tillomed har svårt att formulera benämningen
trosa i sin mun.
Tomtebad
Tomtar av Wil Huygen
Idag är tomtar nära nog bortglömda varelser. Sedan länge har tomtarna dessutom tvingats dra sig tillbaka till någon undanskymd vrå ovanför eller under marken, där de lever så obemärkt och tillbakadraget att tron på deras existens försvagas alltmer.
Tomtar arbetar om natten i skogen eller i människors boningar, men är med sin finurlighet, skarpsinnighet, gemytlighet och sina tekniska uppfinningar väl värda att lyftas fram i ljuset. Man kanske inte ser dem, men de finns där i alla fall, och vi har mycket att lära av dem. Därför ger vi på nytt ut denna uppskattade bok som innehåller tomtens historia; kännetecken, fysionomi och klädsel samt olika typer av tomtar, tomtefamiljer och tomtehus.
Vad gör tomtar egentligen hela dagarna? Vad äter de? Och hur ser deras relation ut till andra varelser såsom älvor, svartalfer och dvärgar? Svar på dessa frågor, samt nio tomteberättelser att läsa högt under långa skymningskvällar, får man i denna detaljrika, fantastiska tomtebok.
Illustrationerna av Rien Poortvliet är sagolika.
Detaljer som gör att man inte riktigt vill sluta titta.
Varmt bad, go stillsam musik i lurarna och Tomteboken - vilken kväll jag har haft!
Kamerainnehåll
Hur lätt är det inte att ta mängder av digitala bilder.
Men vad ska man ha dem alla till?
Det som förr (och fortfarande) finns i kassar och kuvert
och väntar på att komma in i album, hotar nu dagligen
min hårddisk.
Ändå tar jag fler...
Småbarnen
- Vilka barn mamma?
- Småflickorna Maria & Teresa, vart har de tagit vägen?
- Ja, hur tänker du då...?
- Jag har varit bortrest förstår du. Och jag längtade efter dem så mycket att jag bestämde mig för att aldrig mer resa bort . Och nu när jag kom hem är de inte här.
- Var har du varit?
- Det vet jag inte...
- Du har nog sovit mamma. Hjärnan spelar dig ett spratt. Det är ju så att småflickorna har vuxit upp. Maria är 46år nu och Teresa har varit död i mer än trettio år.
- Ja, men pojken då, han är också borta.
- Gråt istället mamma. Det är sorgligt att dina minnen blandar sig med fantasin. Och så blir du nog stressad för att det snart är jul.
- Ja, usch. Jag har kokat knäck åt dem idag. Visst brukade jag göra det förr?
- Absolut, vi fick mycket hemmagjort godis till jul. Du var en bra småbarnsmamma.
En timma senare känns det först lite bättre:
- Tjenare, hur är det?
- Vadå, det är väl bra - skulle det inte vara det?
- Jo, jag bara undrar...
- Det kan du vara säker på, att om det inte vore bra så hade det ju varit dåligt och då hade jag sagt det.
- Okej, då vet jag. Vad gör du?
- Jag dammsuger min soffa. Och när nån människa kommer förbi här, så ska de få hjälpa mig att dra på överdragen som jag har tvättat.
- Det kan jag kanske göra imorgon mamma, om du vill.
- Ja, det kan vi säga. Kommer du hit då?
- Ja, då dyker jag upp efter jobbet.
- Vänta lite nu. Vet du vart Maria & Teresa tagit vägen? De har inte kommit hem än....
Önskelista
Vart går gränsen för hur många julklappar man får köpa till sig själv?
Jag hittar hela tiden sånt som passar just mig alldeles ypperligt, när jag letar överraskningar åt andra. Kanske är de för dyra att önska. Kanske känns det som tiggeri att be folk göra sig omaket att ränna efter precis de där rätta detaljerna. Vet inte, brukar inte bli så värst uppvaktad, iaf inte i förhållande hur jag uppvaktar själv, men jag har kanske mig själv att skylla.
Det finns en riktig toppetta.
Som jag nog måste se till att köpa till mig själv.
En sak som kan tyckas vara suspekt.
Så som ju kärlek ibland är alldeles obegriplig för utomstående.
Min djupa dragning till Erik & Sigvard.
Jag glömmer dem aldrig.
Bröderna som badade under bar himmel, som gjorde riktiga borstar av hästtagel och sen sålde för att kunna köpa snus. Ett underbart tidsdokument på film då när jag blev kär.
En blädderbok om dem nu skulle försätta mig i trans så ofta jag vill.
Precis som den lilla fågelburen just nu ligger som tät tvåa.
En måstehagrej... som oxå talar till min själ o ande.
countrybymail.se
Snälla Tomten....
LCHF
Om man är känslig för gluten, har man inte mer att välja på än att undvika gluten, om man vill slippa att vara sjuk.
En del människor har en överkänslighet mot socker i alla dess former. De är ofta överviktiga och feta och somliga i gruppen har diabetes. Det behöver alltså inte vara så att alla feta människor alltid äter för stora volymer. Några människokroppar lagrar all intagen energi till fett därför att det är en slags rubbning i spelet mellan sockerenergi och insulin. Dessa människor blir endast av med sina symtom genom att undvika socker.
Socker = stärkelse = kolhydrater
Liksom pollen och glutenallergiker blir symtomfria utan sitt allergen, slipper feta bli fetare och sjukare genom att undvika sin sjukdomsutlösare socker. Att äta mindre, men fortfarande äta socker är alltså ingen lösning, liksom det inte är en lösning för den andra gruppen att bara utsätta sig för lite pollen eller lite gluten.
Det vore bra knasigt om vi alla skulle inta pollenmedicin eller undvika gluten bara för att några inte klarar det. Alla behöver således inte heller käka enligt LCHF.
Jag tror verkligen det är meningen att vi ska använda våra kroppar fysiskt. Men det går varken att fysträna bort pollen, gluten eller sockerallergi. Däremot upprätthåller vi säkert hälsa bättre om hela kroppens muskelpaket får göra vad det är avsett för.
LCHF - en lösning och behandling mot sockerallergi med relaterad sjukdom och fetma.
Motion - en hälsounderhållare.
LCHF + motion = sant
Pedofililucia
De har rätt att få ett avbrott från den grå vardagslunken på Skogome.
Okej...
Men att därifrån fatta beslut att barn och ungdomar ska stå för
en ljusglimt i deras "trängda liv" är ju helt befängt.
Och värst av allt: det kan bara varit en enda person som först
kom med förslaget. Anstaltsledning eller ej, de är väl inga klonade
individer som sätter upp exakt samma punkter på dagordningen -
får vi tro.
Precis som det är nära till hands att tro på en slags dragningskraft
för unga flickor hos den som kom med den traditionsenliga idén.
Våga träda fram...
så nackar jag huvet av Dig!
Jazzfavorit
Men jäklar, vad hög jag blir av Diana Krall...
Julbak-08
Vad ska en överambitiös person då göra för att synas...
Äsch, det är jul för mig.
Att spela och sjunga julmusik i högan sky.
Att trampa in degklumpar i köksgolvet.
Att sprida dofter i huset och mjöl i sina kläder.
För andra är det nåt helt annat.
Jag känner mig rik av att se resultatet.
Och av känslan av att få ge bort, till de som har andra intressen.
Den nogräknade ser att det bara är sex sorter, för
pepparkakorna räknas ju liksom inte. Eller saffransrutorna.
Den sjunde kakan, chokladbiskvien kommer till en annan dag.
Flyttlass
Och vi känner oss utvalda som får dela med av vårt överflöd.
Att få är stort.
Men att få ge, är mycket större.
- Du har rätt att bedöma vad som är rätt och riktigt för dig
- Du har rätt att inte ständigt be om ursäkt för ditt beteende
- Du har rätt att inte alltid hitta lösningar på andra människors problem
- Du har rätt att ändra dina åsikter
- Du har rätt att begå misstag
- Du har rätt att säga "jag vet inte"
- Du har rätt att säga "det bryr jag mig inte om"
- Du har rätt att säga nej, utan att känna skuld
Källa: okänd
Rullsylta
- Jo, jag skulle bara tacka för att du har gjort mattorna så fina. Jag visste inte att det var ljusblått i varpen.
- Nä, då var det väl bra att jag tvättade dem mamma. Så får du fint såhär till jul.
- Just det, kommer du och hämtar oss eller?
- Oss?
- Ja, alla som ska med.
- Närdå?
- Julafton - ska vi inte vara hos dig på julafton?
- Jo, men det är ju 1½ vecka kvar. Och det är dig jag hämtar. Huset blir fullt här ändå, utan dina grannar. Vad önskar du dig till julmat mamma, vad kan du inte avstå till jul?
- Gröt! Och Lufisk!
- Okej, då får det bli så. Fast gröt , orkar du verkligen det efter all mat tror du?
- Nja, vad ska jag ta istället?
- Sillsallad brukar du tycka om. Och rullsylta.
- Rullsylta. Vad är det för nånting?
- Minns du inte det mamma?
- Nej
- Det är rimmat fläsk som man fyller med peppar och senapsfrön och rullar och knyter ihop till en tajt rulle. Sen kan man koka den tillsammans med skinkan.
- Menar du det? Har jag ätit det nångång?
- Ja, det är ju Du som har lärt mig att göra rullsylta. Och att uppskatta det.
- Okej! Då gör jag en sån och tar med mig!
- Ojdå. Alldeles nyss mindes du inte vad det är. Det är lite sorgligt tycker jag.
- Nej, det är inte sorgligt. Jag är säker på att min kropp i alla fall minns vad det är. Långt härinne.
Kärleksmums
Men, tids nog...
Ska jag bjuda på det.
I stora lass.
Prosit
Lillebror nyser. I ett.
Och har feber. Det verkar bli nåt förfärligt i förkylningsväg...
Minns tillbaka från megavaruhuset Sawgrass i Fort Lauderdale.
Vi satt där och fikade, i ett av de otaliga matställena.
Mitt sällskap, med rester från en stroke. Fick ett (ibland typiskt vid stroke) nysningsanfall.
Och nös även han, i ett.
Tjugosju gånger !
Det var en upplevelse.
När folk i kör.
Ropade: God bless you !
Lika många gånger.
Kryss50
Det här krysset hade jag kunnat lösa
utan att lyssna. Löjligt buslätt jultema.
Lucia
I alla fall inte med farbror Barbro
Kompromiss
genom att balansera för- och nackdelar emellan de båda. / Wikipedia
Intressekonflikt....
Vilket fult ord.
Munspelsclementine
Och spela "Oh, my darling Clementine", så får
man två katter rakt i ansiktet. Som buffar.
Ordentligt.
Undrar hur det ska uppfattas:
Att jag spelar fint.
Eller att de ber om nåd... ?
Det är nog nåd.
När jag spelar Idas sommarvisa biter de mig...
Tentaont
distriktsköterskeeleverna.
Jag bestämde mig direkt efter inlämning.
Det är klart att det gick bra.
För jag orkar inte ha smärtande ångest
efteråt också.
Men, det var en pärs.
Att handskriva 20 ark.
Med blyerts.
Det gör faktiskt ännu ondare.
Fast i arm och handled.
Fruktgift
Och fett.
För dem med Psoriasis.
Så jag läser, för att memorera.
Att de ska hålla tillgodo av:
Avokado
Fisk
Olivolja
Frukt
Grönt
Men det krockar verkligen med det jag hörde häromdagen.
Att; när containers anländer med frukt & grönt efter långa transporter,
måste de stå för korsdrag länge, innan personal får lossa o lasta.
Och när de väl gör det, gör de det med skyddsmask.
Leverantören slänger nämligen in nån slags bomb i ekipaget innan
dörrarna stängs. En bomb som ska ta ta livet av alla flugor och andra
småkryp...
Okoncentrerad
Symboliskt sett därför den sista, trots ett års studier kvar.
Inte ens kommande D-uppsats känns hotfull jämfört med den här.
Kan inte hämta in några kunskaper alls.
Leker med tanken på att fuska.
Men hur gör man då?
Varför i hela friden snor jag ihop precis allting på samma gång?
Varför ser jag inte till att få arbetsro.
Varför är inte just jag utrustad med självdisciplin?
Äh, det får gå som det går.
Man kan ändå aldrig göra mer än sitt bästa.
Önskekost
- Får jag önska precis vad jag vill?
- Ja, absolut.
- Då tar jag gravad lax och grönpepparpaté !
Det kändes gott att jag har skickat med gossen lite känsla för specialiteter. Lillebror önskade rostbiff och julskinka, medan 23-åringen absolut inte kunde vara utan revbensspjäll och mormors pastej.
Nyss frågade storebror:
- De där önskningarna som vi gjorde sist - får man ändra dem?
- Javisst.
- Jag vet inte vad jag ska ta bort, men det är en sak som jag absolut inte kan vara utan.
- Låt höra, vad?
- Dillkött! Jag måste få Dillkött!
Kärlek
Är fantastiskt gott.
Både att ge och att få...
Halkbrodd
Vis av skomakarerfarenhet inköptes därför ett par nya, snarlika.
Först vid kassan förstod jag finessen.
Det var utrustade med brodd.
Pensionärsvarning?
Icke!
Hade jag inte haft dem idag, hade jag inte tagit mig hem.
Tio cm underkyld och blankt nedtrampad snö över stan var ingen lek.
För de andra som inte hade något att fälla ut...
Flicknamn
Det stämde precis.
Den tredje blev namnsatt idag.
Av mig.
Statarungen Tora
Fröken Ingrid från den fina familjen
Och så det tyska flickebarnet Hildegard
Herregud, hur ska de hålla sams!?
Tidningsartikel
Tåg
Det är en prövning för en sån koncentrationshandikappad som jag, att åka tåg. Två gånger samma vecka dessutom.
Idag åkte jag förvisso grant i dubbeldäckare, men antagligen på den avgång som är mest bokad. Eller i alla fall den avgång som är mest dynamisk. I tisdags var det mest pendlande kostymfräsare och en å annan inhandlare från bystan som varit i huvudstan och julfrotterat sig. Idag var det alla sorter...
En Emo med förfärlig piercing...
En bebismamma som vid vårt bord kokade gröt som serverades med bröstmjölk...
En vacker och synnerligen sexig orientalisk kvinna vars dotter kämpade hårt att dölja mammans dekoltage...
Och så jag.
Som har svårt att stänga filtren.
Som hör och ser allt.
Till och med turken som bestämt sig att fånga min blick.
För att inte tala om hur mina öron uppfattade yngligen i vagnen, som pratade i telefon och frågade vad flatulens är...
Det fick jag lust att berätta.
Högt.
Och peka på den skyldige mannen.
Som så stillsamt lät sin flatulens avgå.
Om och om igen...
Kanske är det inte så konstigt nu i efterhand, varför resan kändes jobbig.
Att inandas andras rykare, är ju inte precis nån drömsituation... ens på våning två.
Eagles
Tror jag måste spela den här nu.
För att upprätthålla välmående.
Några gånger...
Rysningarna är inte att leka med...
Skvallerbytta
Storebror gör som han brukar, han kämpar in absurdum att förklara sig oskyldig.
Så jag sjunger en snutt:
"Skvallerbytta binbong, går i alla gårdar, slickar alla skålar. När han kom till prästen, fick han stryk på käften"
Storebror surar och går in till sig.
Varpå lillebror fortsätter:
"När han kom till kungen, fick han spark på pungen"
Och:
"När han kom till draken, fick han sitta naken"
Tydligen uppdaterar de sig.
De där gamla dängorna från ens bardom...
Kryss 49
Bra dessutom.
Krysset var plättlätt och innehöll flera av mina favvisar.
Årsmöte
För årligt tabberas med exkollegor.
Här doftar underbart av Lutfisk !
I år blir det med variation.
De ska få en alternativ sås...
Och istället för tungt rött blir det denna gång sött vitt.
Men, självklart har jag både rekordelig vitsås och rödtjut som backup.
Det är bara så kul att prova nytt.
Både inledningen och avslutningen blir helt nya.
Jag brukar köra lite jultema och i år blir det i kubik.
Här doftar det jul minsann.
Ordentligt.
Uppdatering Lutfiskmiddag 2008:
Stekta Roquefortostfyllda och baconlindade Dadlar på coctailpinne till iskall glöggdrink
Lutfisk med traditionella tillbehör och nytt för året: Vitvinssås. Dryck: sött vitt vin (4145) + 7 Zins
Ljumna krydd & rödvinskokta Fikon med kall vispad kardemummacremefraiche
Det var inressant med vinsåsen till fisken liksom det söta och underbart goda vinet - något vi ska fortsätta med på våra årsmöten. Matsedeln var och är ju långt ifrån LCHF, men det bekymrar mig inte sådär en enda gång. Entrén och dessert var helt nytt för oss alla och vad jag förstår var jag inte ensam om att bli intresserad av en repris. Det var gott helt enkelt. Görgott!
It´s christmas time
inne, men det är kanske därför den är så bra. En favvis helt enkelt.
Jag blir jätteglad av den. Så som man faktiskt blir av så säker musik.
Läs mer här
De spelar i Jönköping imorgon.
Lyllos de som får vara där...
Lillebror påstår förresten att Francis Rossi "ser ut som mellan 42 och 46 år".
Det känns tryggt för en åldersnojjig Airam.
Julmusik
Mor/dotter
- Varför det!?
- För att det blir så kämpigt för dig att följa med på stan.
- Inte alls! Jag har väl gått mer på stan än du nånsin har gjort.
- Jovisst, men inte som åttioåring...
- Vadådå, är det jobbigt för dig menar du?
- Ja, faktiskt mamma. Jag får dra både dig och rullatorn.
- Är det så illa?
- Ja, och så blir du rädd och orolig och gruvar dig för trafiken och alla människor som korsar din väg.
- Ja, men då får du väl ta mig åt sidan lite.
- Det gör jag. Jag tar dig till kondis och vi fikar räkmacka och ofta något sött därtill.
- Va!? Och du betalar förstås?
- Ja...
- Och din mamma frågar inte efter vad det kostar?
- Nej, hon brukar säga att jag är oempatisk efter en sån där dag. Att jag inte har någon förståelse alls.
- Åh, fy vad hemskt! Det låter som om du har en jättejobbig mamma. Har du sagt det till henne nångång?
- Njae, inte direkt....
Komplett
Nu är samlingen komplett.
Vagn och tre celluloiddockor från 40-talet.
Nu återstår det bara att ekipera dem.
Och att måla vagnen.
Det triggar mig...
Mycket.
Kulturnjutning
Kan vi säga.
Nej, kulturnjutare.
Kan vi säga.
Eller åtminstone njutare.
Ja, det säger vi.
Så har det varit.
En kalasbra dag på alla vis.
* Tågåkning tillsammans med den härligaste fotografen i världen.
* Kokboksredigering.
*Julbord på Rissne Gård med anor från hur länge sen somhelst tillbaks.
Och underbara orginalmålningar i taket.
Till och med kameler.
Tänk att de kände till kameler för så länge sen.
I Rissne.
* Långfika på Sturekatten.
För första gången i mitt liv.
Inte fika.
Men så trevlig fika, på så trivsamt ställe.
Och så länge.
Ändå räckte det inte riktigt... jag måste tillbaka.
Sammanfattning: Airam är torsk på att njuta.
Jilljul
Jill Johnson gör mig glad igen.
Hennes Christmasalbum är så
okomplicerat och lagom.
Och så mår jag bra av att veta hur snygg hon är...