Testament
Hemkommen från minisemester med boysen är det viktigt att få på pränt de små dubbeslipade kristaller som formats av deras små munnar. Kanske allra mest lillebrors. Som för det mesta säger saker helt utan begränsade filtrer.
Lillebror, som för första gången i sitt liv nu bott på hotell.
Som han inventerade mycket noga. Och som blev förvånad att det ingick "egen dusch och toa".
När han så fann den obligatoriska hotellrumsbibeln fattade han den i sina små knubbiga händer och sa ytterst stolt:
- Se, det finns ett nytt testament också!
Lillebror, som för första gången i sitt liv nu bott på hotell.
Som han inventerade mycket noga. Och som blev förvånad att det ingick "egen dusch och toa".
När han så fann den obligatoriska hotellrumsbibeln fattade han den i sina små knubbiga händer och sa ytterst stolt:
- Se, det finns ett nytt testament också!
Treåring
Idag är det tre år sedan det första
inlägget skrevs i den här bloggen.
Ett slags jubileum för min ventil.
Det är kanske inget att fira.
Men det känns ändå märkvärdigt.
Att åren går så fort.
När man tycker allt var nyss.
Får jag bjuda på en symbolisk tårta
för treårsdagen 2008-06-29
Foto: Icakuriren
Håll tillgodo !
inlägget skrevs i den här bloggen.
Ett slags jubileum för min ventil.
Det är kanske inget att fira.
Men det känns ändå märkvärdigt.
Att åren går så fort.
När man tycker allt var nyss.
Får jag bjuda på en symbolisk tårta
för treårsdagen 2008-06-29
Foto: IcakurirenHåll tillgodo !
Kryss26
Hmm, den här veckan var det inte minsta lilla utmaning.
Men jag klagar inte.
Det var mitt livs första snabbgenomgångskryss.
Men jag klagar inte.
Det var mitt livs första snabbgenomgångskryss.
En rad
* Fredag, och morsan agerar hin håle
M-B B W
Lyssnar på Sommar.
Sexualforskaren och tillika psykologen Maj-Brith Bergström Walan.
Hon är så fin.
I sin tanke och handling.
Och hon säger så mycket klokt.
Äldres sexualitet...
Varför får inte det finnas?
Hade lagomt förträngt att jag frågade en dam 70+ (eller kanske snarare 80minus) om hon hade samliv och hon desperat svarade:
- Nej tyvärr. Om Du visste hur mycket jag längtar.
- Då måste Du lägga ut några krokar, försökte jag...
- Det är hopplöst min vän, INGEN vill ha mig på det viset längre.
Sexualforskaren och tillika psykologen Maj-Brith Bergström Walan.
Hon är så fin.
I sin tanke och handling.
Och hon säger så mycket klokt.
Äldres sexualitet...
Varför får inte det finnas?
Hade lagomt förträngt att jag frågade en dam 70+ (eller kanske snarare 80minus) om hon hade samliv och hon desperat svarade:
- Nej tyvärr. Om Du visste hur mycket jag längtar.
- Då måste Du lägga ut några krokar, försökte jag...
- Det är hopplöst min vän, INGEN vill ha mig på det viset längre.
Plattsamtal
Satte mig på en bänk vid Sergels torg för vätskekontroll på eftermiddan idag.
Att titta på folk kan roa mig hur länge som helst.
En meter ifrån mig i sidled satt en snubbe och sov. Förmodligen på heroin.
Och en meter framför mig stod en pigg rackare av arten fiskmås och glodde.
Plötsligt vaknade den sovande.
Och sa på knagglig svenska att han inte tålde "denna där"
- Varför då?
- De äter allting. Mat, kräk och cigaretter. Sen skiter de överallt. Och skriker högt som fan har jag hört. De stör.
Plattan som sagt....
De är inte utan, att jag själv tycker att fiskmåsar är ganska duktiga renhållningsarbetare.
Bilmusik
Förtio mil tur och retur blev det idag.
Synd att det är så miljöovänligt och dyrt.
Jag gillar att köra bil.
Inte minst för att man kan bete sig som man vill.
Tex sjunga som den värsta discodrottningen.
Tokhögt.
Lugn
Jag kommer inte i säng ikväll.
Kristina Lugn är på radion.
Jag är galet förtjust i henne.
Och jag blir speedad av hennes lugn.
Kristina Lugn är på radion.
Jag är galet förtjust i henne.
Och jag blir speedad av hennes lugn.
Sicilien
Och om tre veckor bär det iväg på semester.
Två veckors vila i makalöst vackert landskap, utsökt mat & dryck och kanske en å annan maffioso.
Bild: Fritidsresor
Det känns som om det båser medvind...
Två veckors vila i makalöst vackert landskap, utsökt mat & dryck och kanske en å annan maffioso.
Bild: FritidsresorDet känns som om det båser medvind...
Sthlm
Lantlollan åker till huvudstan imorgon.
Det är skojiga saker på G.
Och kanske dessutom nya pjuck.
Det är skojiga saker på G.
Och kanske dessutom nya pjuck.
Trollkarl
Den utflugne har dumpat en kasse med "attfixagrejor" här.
Mest sånt som ska lappas o lagas.
Trodde jag.
Hans nästa födelsedagspresent är given.
Strykjärn och strykbräda.
Åtta superskrynkliga skjortor vittnar.
Varav en är så trasig att han måste tro att
jag är begåvad med trollerilåda.
Allra minst.
Mest sånt som ska lappas o lagas.
Trodde jag.
Hans nästa födelsedagspresent är given.
Strykjärn och strykbräda.
Åtta superskrynkliga skjortor vittnar.
Varav en är så trasig att han måste tro att
jag är begåvad med trollerilåda.
Allra minst.
Vändstekt
Det mesta går att vända på.
Det är som det är.
Som gubben med eld i håret sa:
Det både värmer, pryder och lyser opp.
Det är som det är.
Som gubben med eld i håret sa:
Det både värmer, pryder och lyser opp.
Stryk
Det kan måhända verka suspekt men, jag gillar att stryka...
Evan Animering 06
Särskilt ihop med musik och strykvatten...
Lånad bild från Villaveranda
Få saker får mig så avkopplad.
Det är väl värmen, doften och inte minst: det förutsägbara och ordningsamma.
Sex sexords
* Hennes demens förstärker min odugliga dotterroll
* Hennes demens förstärker hennes obefintliga mammaroll
* Demensen förstärker alla hennes aviga maskor
* Demensen tar sig uttryck i vedervärdighet
* Demensen projicerar mig som kapitalt misslyckad
* Demensens ansikte är konflikt i kubik
* Hennes demens förstärker hennes obefintliga mammaroll
* Demensen förstärker alla hennes aviga maskor
* Demensen tar sig uttryck i vedervärdighet
* Demensen projicerar mig som kapitalt misslyckad
* Demensens ansikte är konflikt i kubik
Kryss25
Yes, där satt det!
Lördagen är räddad.
Lördagen är räddad.
Midsommarkatt
I en hel vecka har vi pratat om att hon ska käka sill och jordgubbar här på midsommarafton.
Varje dag.
Imorse ringde hon, tidigt som tusan och undrade över nån slags sillgratäng.
Antar att hon tog för givet att det var påsk.
När det nu är hög tid att hämta henne, meddelas att hon inte ska följa med.
- Näej, jag tänker inte åka runt på hela närkeslätten och visa upp mig!
- Men du ska ju bara hit och äta en sillbit med oss mamma.
- Det går inte hör Du väl!
- Varför då?
- Katten är sjuk.
- Då är det bäst hon går hem till sig. För det är ju inte Din katt mamma.
- Nej, men jag har lovat att jag ska stanna inne med henne idag.
- Lovat ägarna?
- Nej, det har jag lovat katten.
Varje dag.
Imorse ringde hon, tidigt som tusan och undrade över nån slags sillgratäng.
Antar att hon tog för givet att det var påsk.
När det nu är hög tid att hämta henne, meddelas att hon inte ska följa med.
- Näej, jag tänker inte åka runt på hela närkeslätten och visa upp mig!
- Men du ska ju bara hit och äta en sillbit med oss mamma.
- Det går inte hör Du väl!
- Varför då?
- Katten är sjuk.
- Då är det bäst hon går hem till sig. För det är ju inte Din katt mamma.
- Nej, men jag har lovat att jag ska stanna inne med henne idag.
- Lovat ägarna?
- Nej, det har jag lovat katten.
Kallt
Det är som det brukar...
Varmt till jul och kallt till midsommar...
Varmt till jul och kallt till midsommar...
Trött
Av sjuttio timmars arbete på sex dygn, i den här åldern; blir man trött...
Smaklöst trött...
Smaklöst trött...
Dåtid
Surfar på Tradera.
Får nostalgitrippar.
Budar lite.
Men, även om jag både uppmuntrades
till och själv ville; be nattbön. Vill jag inte
ha tavlan som satt över min barnsäng
och nu trippar så fint.
Jag tyckte om de där barnen.
Liksom jag tyckte om Gud som haver barnen kär.
Då.
Luxorfinal
Äntligen!
Fyra liv kvar. Och spelet har nått sin ände. Jag har klarat mig igenom hela
rejset och alla färgbomber är krossade. Undrar om liven går att ta med sig
till i annan form av existens...
Fyra liv kvar. Och spelet har nått sin ände. Jag har klarat mig igenom hela
rejset och alla färgbomber är krossade. Undrar om liven går att ta med sig
till i annan form av existens...
Bokutmaning
Jag nappar på en utmaning. Tar fram glajjerna och sträcker ut armen...
"Leken tittut liknar en konversation i och med att parterna tar sina turer, följer vissa regler som att vara tyst när den andra pratar"
Jellons UTMANING:
* Ta den bok som du har närmast dig
* Öppna den på sidan 123
* Hitta den femte meningen
* Skriv ner de efterföljande tre meningarna
* Skicka utmaningen vidare till fem bloggare (Jag låter det vara helt öppet och frivilligt).
Följande meningar ur Utvecklingspsykologi av Philip Hwang & Björn NIlsson, sidan 123:
"Denna samtalsaspekt av kommunikationen mellan vuxna och spädbarn blir tydligare mellan 5 och 7 månader. Föräldrarna börjar då uppfatta leenden, rapningar och gäspningar som delar av en dialog och utgår från detta i sina reaktioner på barnet. Före 9 månaders ålder får barnens ljud och beteenden en kommunikativ effekt genom att de vuxna reagerar som om barnen haft en avsikt - därmed får barnen mycket tidigt i livet en språklig träning".
Jag gillar den här boken. Både att läsa, hålla i och titta på. Ganska ofta tar jag fram och kikar efter en förklaring. Just sidan 123 och däromkring handlar om kognitiv utveckling under spädbarnsåren. Spännande till tusen. Alla kan känna igen sig, men få har nog satt ord på hur fantastiskt fort utvecklingen går.
Vilken bok finns framför Dig?
"Leken tittut liknar en konversation i och med att parterna tar sina turer, följer vissa regler som att vara tyst när den andra pratar"
Jellons UTMANING:
* Ta den bok som du har närmast dig
* Öppna den på sidan 123
* Hitta den femte meningen
* Skriv ner de efterföljande tre meningarna
* Skicka utmaningen vidare till fem bloggare (Jag låter det vara helt öppet och frivilligt).
Följande meningar ur Utvecklingspsykologi av Philip Hwang & Björn NIlsson, sidan 123:
"Denna samtalsaspekt av kommunikationen mellan vuxna och spädbarn blir tydligare mellan 5 och 7 månader. Föräldrarna börjar då uppfatta leenden, rapningar och gäspningar som delar av en dialog och utgår från detta i sina reaktioner på barnet. Före 9 månaders ålder får barnens ljud och beteenden en kommunikativ effekt genom att de vuxna reagerar som om barnen haft en avsikt - därmed får barnen mycket tidigt i livet en språklig träning".
Jag gillar den här boken. Både att läsa, hålla i och titta på. Ganska ofta tar jag fram och kikar efter en förklaring. Just sidan 123 och däromkring handlar om kognitiv utveckling under spädbarnsåren. Spännande till tusen. Alla kan känna igen sig, men få har nog satt ord på hur fantastiskt fort utvecklingen går.
Vilken bok finns framför Dig?
Killerqueen
Boysen har guitarheromaraton.
Där för all del även ett stort barn får tillåtelse att ingå.
Lillebror tar oss till högre levels.
Med sin avsaknad av vissa spärrar rankar han sig själv som ett ess.
Och lyckas naturligtvis.
Bevisa.
Att han är det.
Det var ett sant nöje när han sopade banan ren med Killerqueen.
Som om han aldrig gjort annat.
Ståendes dessutom.
Med attityd som det mest erkända gurageniet.
Äntligen ett dataspel jag kan uppmuntra barnen att använda.
Musik är livet.
Där för all del även ett stort barn får tillåtelse att ingå.
Lillebror tar oss till högre levels.
Med sin avsaknad av vissa spärrar rankar han sig själv som ett ess.
Och lyckas naturligtvis.
Bevisa.
Att han är det.
Det var ett sant nöje när han sopade banan ren med Killerqueen.
Som om han aldrig gjort annat.
Ståendes dessutom.
Med attityd som det mest erkända gurageniet.
Äntligen ett dataspel jag kan uppmuntra barnen att använda.
Musik är livet.
Kryss24
Jaha, sådärja.
Idag var det plättlätt.
Idag var det plättlätt.
Plåster
Via Hemmamammans liv har jag hittat lösningen.
Gör det ont är det bara att klistra på en pussmun
Är man hungrig LCHF:are går det fint att ta sig ett ägg
Eller varför inte ett bacon
Å är det riktigt illa, är det väl lika bra att ta till Jesus...
Aj, vilket habegär jag fick.
Måste ha plåster.
Gör det ont är det bara att klistra på en pussmun
Är man hungrig LCHF:are går det fint att ta sig ett ägg
Eller varför inte ett bacon
Å är det riktigt illa, är det väl lika bra att ta till Jesus...
Aj, vilket habegär jag fick.
Måste ha plåster.
Hemtjänst
Pratade med den gamla i telefonen och plötsligt ringde det på hennes dörr. Det var hemtjänsten. Som inte gav en enda chans för att morsan ens skulle starta tanken att gå mot dörren, de öppnade med nyckel lika fort de ringde på. Morsan blev snopen och sa lite tyst "vad vill de nu då".
För tre veckor sedan opererade hon gråstarr. Det göres genom att helt sonika byta ut den grumliga linsen mot en ny, konstgjord. För att kroppen inte skall stöta bort den ska man droppa i en slags ögondroppar tre ggr per dag. Lämpligen spritt under dagens vakna timmar. Behandlingen pågår under tre veckor.
Inte för att jag vill klaga, men:
Droppe nummer ett har skett vid 09:00. Droppe två vid 14:00 och den sista har, åtminstone varit planerad till 18-tiden.
Och, här är det viktigaste: i onsdags den 11/6 var det färdigt. Då hade det passerat tre veckor. Varje besök hos morsan kostar 160kr.
När de ringde på och klev in var klockan 16:30. De var två stycken. Och när de såg henne i telefon tog de ett snabbt beslut att återkomma.
Klockan 16:40 ringde det på och en av dem klev in igen. Allt lugnt så långt, men: kommentaren hon fällde fick håren över hela min kropp att resa sig. Hon sa:
- Har du inte pratat färdigt ÄN !?
Jag sufflerade för morsan:
- Säg att Du pratar med Din dotter.
- Fråga hur dags Du ska ha dropparna.
- Fråga om inte behandlingen är avslutad.
Kvinnan i tjänst började då dividera huruvida hon skulle eller inte skulle ha droppar. Och påstod att hon "inte fått besked om något avslut".
Ny sufflering:
- Säg att hon ska läsa i pärmen.
- Hälsa från din dotter att allt som rör Dig står att läsa där.
Människor gör fel. Även människor i tjänst. Och det är väl för väl att människor fortsätter vara människor.
Men det är inte okej att gå hem till folk och släppa ner sina personliga värderingar.
Min och alla andras mammor pratar i telefon hur jäkla länge de vill!
För tre veckor sedan opererade hon gråstarr. Det göres genom att helt sonika byta ut den grumliga linsen mot en ny, konstgjord. För att kroppen inte skall stöta bort den ska man droppa i en slags ögondroppar tre ggr per dag. Lämpligen spritt under dagens vakna timmar. Behandlingen pågår under tre veckor.
Inte för att jag vill klaga, men:
Droppe nummer ett har skett vid 09:00. Droppe två vid 14:00 och den sista har, åtminstone varit planerad till 18-tiden.
Och, här är det viktigaste: i onsdags den 11/6 var det färdigt. Då hade det passerat tre veckor. Varje besök hos morsan kostar 160kr.
När de ringde på och klev in var klockan 16:30. De var två stycken. Och när de såg henne i telefon tog de ett snabbt beslut att återkomma.
Klockan 16:40 ringde det på och en av dem klev in igen. Allt lugnt så långt, men: kommentaren hon fällde fick håren över hela min kropp att resa sig. Hon sa:
- Har du inte pratat färdigt ÄN !?
Jag sufflerade för morsan:
- Säg att Du pratar med Din dotter.
- Fråga hur dags Du ska ha dropparna.
- Fråga om inte behandlingen är avslutad.
Kvinnan i tjänst började då dividera huruvida hon skulle eller inte skulle ha droppar. Och påstod att hon "inte fått besked om något avslut".
Ny sufflering:
- Säg att hon ska läsa i pärmen.
- Hälsa från din dotter att allt som rör Dig står att läsa där.
Människor gör fel. Även människor i tjänst. Och det är väl för väl att människor fortsätter vara människor.
Men det är inte okej att gå hem till folk och släppa ner sina personliga värderingar.
Min och alla andras mammor pratar i telefon hur jäkla länge de vill!
Uv-lampa
Jag har så vitt jag kan minnas aldrig stått upp och pinkat på min egen toa. Det kan ha varit nödvändigt någon gång på en allmäntoalett, eller vid resa till nåt tasseland, men aldrig hemma.
Ändå torkar jag pink varje vecka.
Andras pink.
I mitt hem är det kontinuerligt sex olika herrar som med urtydliga bevis står upp och urinerar. Fem av dem trots att jag förbjudit det bestämt. Tre av dem gör det mycket ljudligt - som om de hade nån av brandkårens akutslangar med sig.
Vet inte alls hur jag ska slippa detta pågående äckel.
Hur kommer det sig att den som står upp och pinkar, både i vattnet och på porslin öht kan tro att det går omärkt förbi?
Varför fattar de inte att det blir microsmå droppar som liksom tapetserar både toaporslin, toasits och all annan yta omkring?
Att småfolk inte vet vad en sån toastädning doftar är försvarbart, men de större....?
Jag vill ha samma pondus som Marie-Louise
Och jag vill ha hennes UV-lampa.
Då skulle jag minsann vakta på alla och envar.
Och så snart de varit där med sin stråle, skulle jag ta honom i hampan, och med lampans hjälp påpeka vart han hade pinkat, oxå. Dessutom skulle den som bevisligen skvätt ner min toa, själv få skura med skarpt, trasa och borste.
Det skulle nog funka.
Om, om inte fanns...
Ändå torkar jag pink varje vecka.
Andras pink.
I mitt hem är det kontinuerligt sex olika herrar som med urtydliga bevis står upp och urinerar. Fem av dem trots att jag förbjudit det bestämt. Tre av dem gör det mycket ljudligt - som om de hade nån av brandkårens akutslangar med sig.
Vet inte alls hur jag ska slippa detta pågående äckel.
Hur kommer det sig att den som står upp och pinkar, både i vattnet och på porslin öht kan tro att det går omärkt förbi?
Varför fattar de inte att det blir microsmå droppar som liksom tapetserar både toaporslin, toasits och all annan yta omkring?
Att småfolk inte vet vad en sån toastädning doftar är försvarbart, men de större....?
Jag vill ha samma pondus som Marie-Louise
Och jag vill ha hennes UV-lampa.
Då skulle jag minsann vakta på alla och envar.
Och så snart de varit där med sin stråle, skulle jag ta honom i hampan, och med lampans hjälp påpeka vart han hade pinkat, oxå. Dessutom skulle den som bevisligen skvätt ner min toa, själv få skura med skarpt, trasa och borste.
Det skulle nog funka.
Om, om inte fanns...
Kattvän
Det bor ett par katter i huset där min mamma bor. Den ena, en hona av rasen norsk skogskatt med namnet Stina går väldigt gärna in till henne. Och oftast tar hon balkongvägen.
De verkar trivas ihop. Katten kurrar och är som skogskatter är mest. Orädd, social, nyfiken och pigg. Och hon är i stort sett den enda angelägenheten min mor självmant pratar om. Varje dag ställs samma frågor:
- Vad heter katten?
- Agnes tror jag. Eller Margit. Eller är det Astrid?
- Nej, hon heter Stina.
- Ja, så var det ju.
Idag berättade hon att katten inte varit där på hela dagen. Och funderade på om det var för att hon inte fick nån mat? Jag berättade att jag köper två kattmatsburkar varje fredag och att hon även bjuds på tonfisk ibland. Och hon mindes för en sekund. Plötsligt skrek hon till, rakt i mitt öra:
- BRITTA!
- Vadå?
- Jo, nu kommer hon. Lilla fina kattan. Vi måste nog sluta. Jag ska se om det finns nån mat jag kan bjuda henne på.
Vi pratade en stund till. Och jag frågade om ägarna vet att Stina går in till henne?
- Jadå, det har jag berättat för dem att hon gör. Men jag sa tydligt ifrån att hon inte får någon mat hos mig. Det är mina norrländska gener. Vi fick alla lära oss i norrland att man inte matar andras katter. De ska bara äta där de hör hemma.
De verkar trivas ihop. Katten kurrar och är som skogskatter är mest. Orädd, social, nyfiken och pigg. Och hon är i stort sett den enda angelägenheten min mor självmant pratar om. Varje dag ställs samma frågor:
- Vad heter katten?
- Agnes tror jag. Eller Margit. Eller är det Astrid?
- Nej, hon heter Stina.
- Ja, så var det ju.
Idag berättade hon att katten inte varit där på hela dagen. Och funderade på om det var för att hon inte fick nån mat? Jag berättade att jag köper två kattmatsburkar varje fredag och att hon även bjuds på tonfisk ibland. Och hon mindes för en sekund. Plötsligt skrek hon till, rakt i mitt öra:
- BRITTA!
- Vadå?
- Jo, nu kommer hon. Lilla fina kattan. Vi måste nog sluta. Jag ska se om det finns nån mat jag kan bjuda henne på.
Vi pratade en stund till. Och jag frågade om ägarna vet att Stina går in till henne?
- Jadå, det har jag berättat för dem att hon gör. Men jag sa tydligt ifrån att hon inte får någon mat hos mig. Det är mina norrländska gener. Vi fick alla lära oss i norrland att man inte matar andras katter. De ska bara äta där de hör hemma.
Smal
Att se nakna tanter tyckter jag inte är nån höjdare.
Att behöva se sin nakna mamma känns som ett traumatiskt hot.
Inte minst med tanke på att det ytterst noga skulle påpeka vad man går till mötes.
Men, att känna doften av sin mammas inkontinens är etter värre.
Särskilt när man vet att hon alltid gillat tvål.
Och ännu mer särskilt när man förstår att det är rädsla som får henne att avstå.
Så jag sa. Lungt och metodiskt. Utan förvarning. Och framförallt lite vid sidan om, helt utan ögonkontakt:
- Om Du tar av dig kläderna och går in i duschen, så ska jag hjälpa dig att skrubba ryggen.
Som hon gnodde.
Och som hon löddrade.
En blind skulle kunna ha sett att det var gott som tusan.
När jag sen blev följd till dörren steg hon fram, i rena fina ljusblå plyschkläder. Strök sig över kroppen och sa:
- Åh, vad jag känner mig smal och fin!
Freud skulle kanske kunnat förklara felsägningen.
Men är man dement tänker hjärnan ett och munnen säger nåt annat.
Det är det jag nu försöker fokusera på.
En dag i taget.
Och minst en duschhjälp per vecka, ska jag försöka mäkta med.
Att behöva se sin nakna mamma känns som ett traumatiskt hot.
Inte minst med tanke på att det ytterst noga skulle påpeka vad man går till mötes.
Men, att känna doften av sin mammas inkontinens är etter värre.
Särskilt när man vet att hon alltid gillat tvål.
Och ännu mer särskilt när man förstår att det är rädsla som får henne att avstå.
Så jag sa. Lungt och metodiskt. Utan förvarning. Och framförallt lite vid sidan om, helt utan ögonkontakt:
- Om Du tar av dig kläderna och går in i duschen, så ska jag hjälpa dig att skrubba ryggen.
Som hon gnodde.
Och som hon löddrade.
En blind skulle kunna ha sett att det var gott som tusan.
När jag sen blev följd till dörren steg hon fram, i rena fina ljusblå plyschkläder. Strök sig över kroppen och sa:
- Åh, vad jag känner mig smal och fin!
Freud skulle kanske kunnat förklara felsägningen.
Men är man dement tänker hjärnan ett och munnen säger nåt annat.
Det är det jag nu försöker fokusera på.
En dag i taget.
Och minst en duschhjälp per vecka, ska jag försöka mäkta med.
Linsproblem
Plötsligt kom det upp ett reklamfönster på min arbetsdator.
Ville jag köpa färgade månadslinser med linsvätska för enbart 99kr?
Klart jag ville.
Det tog bara några dagar så anlände ett litet paket i brevlådan. Med två par linser.
Jag ägnade inte det nån större tanke på varför.
För att göra en lång historia kort: blev jag blåst.
Det var det första paret som kostade 99kr. Efterföljarna kostar 299kr.
Så jag sa upp prenumerationen per omgående. Linserna var dessutom obrukbara eftersom de var och är i storlek för ett par koögon, ungefär.
Och trots flera påringningar med såväl skitlinsföretaget och deras ekonomiska indrivningsföretag fortsätter det att komma räkningar. Narturligtvis räkningar de saltar ordentligt med påminnelseavgifter. Idag lackade jag ur.
- Jag vill inte ha någon kontakt alls med Er. Jag vill att Ni slutar att belasta mig med nya fakturor per omgående. Och förresten vill jag inte finnas i indrivningsbolagens register.
- Men snälla du, detta är ett finansbolag!
- Du behöver inte "snälla" mig. Jag är 45år och fattar ganska bra.
- Men herre gud - Du kritiserar ju vårt företag!
Jag tog ett långt andetag och klämde i med dämpad stämma:
- Vet du en sak. Det låter som om Du inte fått någon lunch idag. Jag vill inte prata med Dig mer.
Med ett klick la hon på..
Det var som jag sa i första vändan:
Det här skulle inte Sverker gilla.
Ville jag köpa färgade månadslinser med linsvätska för enbart 99kr?
Klart jag ville.
Det tog bara några dagar så anlände ett litet paket i brevlådan. Med två par linser.
Jag ägnade inte det nån större tanke på varför.
För att göra en lång historia kort: blev jag blåst.
Det var det första paret som kostade 99kr. Efterföljarna kostar 299kr.
Så jag sa upp prenumerationen per omgående. Linserna var dessutom obrukbara eftersom de var och är i storlek för ett par koögon, ungefär.
Och trots flera påringningar med såväl skitlinsföretaget och deras ekonomiska indrivningsföretag fortsätter det att komma räkningar. Narturligtvis räkningar de saltar ordentligt med påminnelseavgifter. Idag lackade jag ur.
- Jag vill inte ha någon kontakt alls med Er. Jag vill att Ni slutar att belasta mig med nya fakturor per omgående. Och förresten vill jag inte finnas i indrivningsbolagens register.
- Men snälla du, detta är ett finansbolag!
- Du behöver inte "snälla" mig. Jag är 45år och fattar ganska bra.
- Men herre gud - Du kritiserar ju vårt företag!
Jag tog ett långt andetag och klämde i med dämpad stämma:
- Vet du en sak. Det låter som om Du inte fått någon lunch idag. Jag vill inte prata med Dig mer.
Med ett klick la hon på..
Det var som jag sa i första vändan:
Det här skulle inte Sverker gilla.
Semesterplaner
Tänk om det blir Sicilien...
Ringde min högst rankade resebyrå häromdagen. Det var inte min favoritförsäljare som svarade, och man vill ju inte verka rigid, så jag gav grabben som fanns i luren en chans.
Den får han inte fler gånger nu. Stereotypa semesteranläggningar med bamseklubb, åtta barnpooler och svenska köttbullar med mos på menyn gör sig icke besvär. Och i alla fall inte till priset ev 12-13 tusen för två veckor.
Idag var det favvisen som svarade.
Han som förstår.
Han som hittar smultronen.
Lånade bilder från Apollo
Känner att det är precis dessa vyer jag behöver för att ladda batterierna. Och, anledning att ladda detsamma i kameran.
Och jag känner tydligt att den Sicilianska maten är precis vad jag behöver.
Tänk om...
Ringde min högst rankade resebyrå häromdagen. Det var inte min favoritförsäljare som svarade, och man vill ju inte verka rigid, så jag gav grabben som fanns i luren en chans.
Den får han inte fler gånger nu. Stereotypa semesteranläggningar med bamseklubb, åtta barnpooler och svenska köttbullar med mos på menyn gör sig icke besvär. Och i alla fall inte till priset ev 12-13 tusen för två veckor.
Idag var det favvisen som svarade.
Han som förstår.
Han som hittar smultronen.
Lånade bilder från ApolloKänner att det är precis dessa vyer jag behöver för att ladda batterierna. Och, anledning att ladda detsamma i kameran.
Och jag känner tydligt att den Sicilianska maten är precis vad jag behöver.
Tänk om...
Loppisfynd
Som av en händelse slank jag in hos Bröd till Bröder idag. Alltid hittar man nåt. Och särskilt där tycker jag.
Precis idag hade de rea dessutom. Halva priset på alla möbler.
För den som minns sysslade jag med en del lampfunderingar senaste december. Det blev aldrig nåt köp den gången. Magkänslan fick bestämma. Gång på gång var jag där och tjatade om uppskov på att få den "reserverad". Men till slut vågade jag inte. Nånting kändes helt fel. Och den kostade trots allt 1500kr
Idag vet jag vad det var.
Jag hittade en snarlik, men mycket mer hanterbar storleksmässigt och dessutom med helt vit fotogenbehållare. Det måste varit meningen.
Den var förvisso såld, men jag har ju talets gåva och såg till att den blev min. Lyckades dock inte pruta den till hälften, men fick den för 300kr. Vilket kap!
Småningom ska den placeras över bordet, men tills vidare fick en ledig krok i kökstaket duga.
Precis idag hade de rea dessutom. Halva priset på alla möbler.
För den som minns sysslade jag med en del lampfunderingar senaste december. Det blev aldrig nåt köp den gången. Magkänslan fick bestämma. Gång på gång var jag där och tjatade om uppskov på att få den "reserverad". Men till slut vågade jag inte. Nånting kändes helt fel. Och den kostade trots allt 1500kr
Idag vet jag vad det var.
Jag hittade en snarlik, men mycket mer hanterbar storleksmässigt och dessutom med helt vit fotogenbehållare. Det måste varit meningen.
Den var förvisso såld, men jag har ju talets gåva och såg till att den blev min. Lyckades dock inte pruta den till hälften, men fick den för 300kr. Vilket kap!
Småningom ska den placeras över bordet, men tills vidare fick en ledig krok i kökstaket duga.
Färgglad
I två veckor har jag inte bara varit bottenlöst trött och sliten på min gamla mor. Jag har framförallt varit förbannad. För både nuet och dåtid. Det tär. På oss båda.
Hon med långa känsliga, fast också dementa tentakler går i taket på känsla. Hon "känner" att jag är trött och förbannad på henne och värnar in absurdum om sitt liv, i den lilla bubblan. Ett typexempel är när hon skrek till häromdagen då jag bytte soppåse och rensade upp bland det som skulle ut till sopstationen:
- GE FAN i mina sopor !
- Mamma, snälla svär inte åt mig.
- Ja men VA FAN har du här att göra. Åk hem till dina egna sopor om det roar Dig.
- Jo, jag ska det snart, när jag är färdig här.
- BRA. Och sen behöver du ALDRIG komma hit mer. För jag ska flytta! Långt åt helvete härifrån.
Nog har morsan haft sina sidor. Men det där språkbruket har sin orsak i nån slags felkoppling. Eller om det bara är henne katalysator i hjärnkontoret som är kaputt.
I en dryg vecka har hon haft uppgiften att "fixa" sin balkong. Dvs att torka av nån stol och bordet. Jag hade lovat fixa de tyngre insatserna som golvvård osv. Inget har blivit gjort. Hon har mest spottat och fräst så fort jag frågat.
Så idag frågade jag inte.
Idag inköptes utan tillåtelse stora finfina Pelargoner i ALLA grälla färger.
Såna färger som egentligen inte alls matchar varandra.
Exakt såna färger gamla i allmänhet och dementa i synnerhet älskar.
Gamla människor SKA ha färggrannt omkring sig. Mat med färg. Kläder med färg. Blomster med färg.
Och idag rann ilskan av mig.
Hon blev som ny för en stund.
Glad, pigg, lycklig.
Och pratade om färgerna hela tiden. Den rosa, den vinröda, den aprikosa, den cerisa, den knallröda. Och den knallblå Lobelian. Och de rikligt blommande Marguriterna. Tyckte jag inte att de var "fantastiskt snygga" ?
Medan jag skurade golvet gick hon in och plockade i vitrinskåpet.
Hon ville ge mig något värdefullt.
Några gamla glas ?
Eller ett kakfat ?
Eller varför inte en ljusstake ?
För att jag var så snäll...
Att min ilska släppte har föga med detta utslag av beundran att göra. Hon har plockat bland värdelösa värdesaker i många år och velat dela ut så att vi inte ska bråka om det en dag (vem, VEM bråkar om Pyrex ?). Nej, idag kunde jag sära på vem hon "var" och vem hon "är". Och, det är för sent att bli arg på henne från förr. På tok för sent.
Jag vill aldrig bli dement.
Jag vill ALDRIG krypa intill mina närmsta när de har hjälpt mig och viska "ska jag betala för det här".
Liksom att jag ALDRIG vill bli paranoid för att min hjärna kommer ihåg fel detaljer och blandar äpplen med päron.
Hoppas hennes fina balkong kommer att prunka och spraka av färg hela sommaren. Det kommer göra både henne och mig glad och kanske tillfreds.
Hon med långa känsliga, fast också dementa tentakler går i taket på känsla. Hon "känner" att jag är trött och förbannad på henne och värnar in absurdum om sitt liv, i den lilla bubblan. Ett typexempel är när hon skrek till häromdagen då jag bytte soppåse och rensade upp bland det som skulle ut till sopstationen:
- GE FAN i mina sopor !
- Mamma, snälla svär inte åt mig.
- Ja men VA FAN har du här att göra. Åk hem till dina egna sopor om det roar Dig.
- Jo, jag ska det snart, när jag är färdig här.
- BRA. Och sen behöver du ALDRIG komma hit mer. För jag ska flytta! Långt åt helvete härifrån.
Nog har morsan haft sina sidor. Men det där språkbruket har sin orsak i nån slags felkoppling. Eller om det bara är henne katalysator i hjärnkontoret som är kaputt.
I en dryg vecka har hon haft uppgiften att "fixa" sin balkong. Dvs att torka av nån stol och bordet. Jag hade lovat fixa de tyngre insatserna som golvvård osv. Inget har blivit gjort. Hon har mest spottat och fräst så fort jag frågat.
Så idag frågade jag inte.
Idag inköptes utan tillåtelse stora finfina Pelargoner i ALLA grälla färger.
Såna färger som egentligen inte alls matchar varandra.
Exakt såna färger gamla i allmänhet och dementa i synnerhet älskar.
Gamla människor SKA ha färggrannt omkring sig. Mat med färg. Kläder med färg. Blomster med färg.
Och idag rann ilskan av mig.
Hon blev som ny för en stund.
Glad, pigg, lycklig.
Och pratade om färgerna hela tiden. Den rosa, den vinröda, den aprikosa, den cerisa, den knallröda. Och den knallblå Lobelian. Och de rikligt blommande Marguriterna. Tyckte jag inte att de var "fantastiskt snygga" ?
Medan jag skurade golvet gick hon in och plockade i vitrinskåpet.
Hon ville ge mig något värdefullt.
Några gamla glas ?
Eller ett kakfat ?
Eller varför inte en ljusstake ?
För att jag var så snäll...
Att min ilska släppte har föga med detta utslag av beundran att göra. Hon har plockat bland värdelösa värdesaker i många år och velat dela ut så att vi inte ska bråka om det en dag (vem, VEM bråkar om Pyrex ?). Nej, idag kunde jag sära på vem hon "var" och vem hon "är". Och, det är för sent att bli arg på henne från förr. På tok för sent.
Jag vill aldrig bli dement.
Jag vill ALDRIG krypa intill mina närmsta när de har hjälpt mig och viska "ska jag betala för det här".
Liksom att jag ALDRIG vill bli paranoid för att min hjärna kommer ihåg fel detaljer och blandar äpplen med päron.
Hoppas hennes fina balkong kommer att prunka och spraka av färg hela sommaren. Det kommer göra både henne och mig glad och kanske tillfreds.
Michael
Storebror surnade till på mig häromkvällen. För en gångs skull var det jag som fick styra fjärkontrollen och zappade då ordentligt.
MTV är inte längre min favvokanal så den fick flimra förbi. Storebror skrek till. Det var visst världens bästa låt och han var bara tvungen att se vad den hette. Nånting annat kom emellan och det sura fick bero.
Så hade han några dagar senare fått sig till livs vilken låt det var. Och undrade om jag visste vem Michael Jackson är och särskilt om jag kände till låten Billie Jean.
Känner jag Michael Jackson?
Vet jag vilken låt Billie Jean är?
Gosse!
Jag är nästan tvilling med Michael Jackson.
Eller, jag är i alla fall uppväxt med hela truppen Jackson.
Och jag har faktiskt många av hans vinylplattor .
Tror jag var beroende av honom hela tonåren.
Sen svalnade mitt intresse vartefter hans hudfärg och näsa försvann.
Och efter alla konstiga åtal med barn inblandade, har vi inte ens längre något platoniskt.
Men, ändå tycker jag det är häftigt att storebror 12½år går igång på musiken.
Håll tillgodo!
MTV är inte längre min favvokanal så den fick flimra förbi. Storebror skrek till. Det var visst världens bästa låt och han var bara tvungen att se vad den hette. Nånting annat kom emellan och det sura fick bero.
Så hade han några dagar senare fått sig till livs vilken låt det var. Och undrade om jag visste vem Michael Jackson är och särskilt om jag kände till låten Billie Jean.
Känner jag Michael Jackson?
Vet jag vilken låt Billie Jean är?
Gosse!
Jag är nästan tvilling med Michael Jackson.
Eller, jag är i alla fall uppväxt med hela truppen Jackson.
Och jag har faktiskt många av hans vinylplattor .
Tror jag var beroende av honom hela tonåren.
Sen svalnade mitt intresse vartefter hans hudfärg och näsa försvann.
Och efter alla konstiga åtal med barn inblandade, har vi inte ens längre något platoniskt.
Men, ändå tycker jag det är häftigt att storebror 12½år går igång på musiken.
Håll tillgodo!
Plan
Det är världens grej på G i Airams liv.
En grej man får fjärilar i magen av.
VÄRLDENS grej, om man så bara har minsta lilla exhibitionistiska läggning.
Och det har ju jag.
Trots allt
En grej man får fjärilar i magen av.
VÄRLDENS grej, om man så bara har minsta lilla exhibitionistiska läggning.
Och det har ju jag.
Trots allt
Lättfotad kvinna
Det går inte så bra det här.
Nu är redan två av de inhandlade semesterpocketböckerna utlästa.
"Innan jag fyller 67, i mars nästa år, vill jag ha massor med sex med en man som jag tycker om. Om du vill prata först, så funkar Trollope"
Vad kan låta mer lovande.
Att en väl mogen kvinna, pensionerade eller ej, inte skulle både vilja ha och behöva ett sexliv finns inte i min värld. Sålänge vi känner hunger, törst, klåda och ilska - sålänge saknar vi. Nånting så i alla fall.
Jag såg framför mig massor av häftiga svar. Och det fick hon också. Några med bilder bifogade. Varav någon presenterade sitt erigerade kön.
Och jag såg framför mig hur hon fällde den ena före och den andra efter. Jag ville verkligen frottera mig i denna så, ur kvinnors synvinkel: tabuartade fråga. Jag ville få en förebild. Jag ville hon skulle bana väg.
Men, trist nog får jag konstatera; att Jane Juska har lyckats göra en heltäckande självbiografi. Med massor av sega och uttröttande ord. Men helt utan poäng. Det är inte tantsnusk så det räcker till för en skandinav. Tyvärr.
Men, hon är snyggare än hon presenterar sig.
Den "lättfotade" Jane Juska 67 bast.
Nu är redan två av de inhandlade semesterpocketböckerna utlästa.
"Innan jag fyller 67, i mars nästa år, vill jag ha massor med sex med en man som jag tycker om. Om du vill prata först, så funkar Trollope"
Vad kan låta mer lovande.
Att en väl mogen kvinna, pensionerade eller ej, inte skulle både vilja ha och behöva ett sexliv finns inte i min värld. Sålänge vi känner hunger, törst, klåda och ilska - sålänge saknar vi. Nånting så i alla fall.
Jag såg framför mig massor av häftiga svar. Och det fick hon också. Några med bilder bifogade. Varav någon presenterade sitt erigerade kön.
Och jag såg framför mig hur hon fällde den ena före och den andra efter. Jag ville verkligen frottera mig i denna så, ur kvinnors synvinkel: tabuartade fråga. Jag ville få en förebild. Jag ville hon skulle bana väg.
Men, trist nog får jag konstatera; att Jane Juska har lyckats göra en heltäckande självbiografi. Med massor av sega och uttröttande ord. Men helt utan poäng. Det är inte tantsnusk så det räcker till för en skandinav. Tyvärr.
Men, hon är snyggare än hon presenterar sig.
Den "lättfotade" Jane Juska 67 bast.
Ingen
Mötte en flyktig bekant i vimlet.
Nån som egentligen inte alls tilltalar mig.
Eller som jag ens funderar på det allra minsta.
En no one.
Det blev så enkelt.
Denna någon låtsades.
För att verka upptagen.
Dock uppenbart genomskinligt.
Fast det är bra, nu är ribban lagd.
Det är ömsesidigt.
Nån som egentligen inte alls tilltalar mig.
Eller som jag ens funderar på det allra minsta.
En no one.
Det blev så enkelt.
Denna någon låtsades.
För att verka upptagen.
Dock uppenbart genomskinligt.
Fast det är bra, nu är ribban lagd.
Det är ömsesidigt.
Fullbokat
Ringde till nöjesparken High Chaparral.
Ville boka boende får årets minisemester med boysen.
En ung flicka svarade:
- Det är fullt!
- Okej, vad vill Du rekommendera istället?
- Det vet inte jag.
- Det kanske finns något hotell i närheten?
- Det har faktiskt varit fullbokat här sen den 7:e januari !
Att jag sen fick numret till närmsta turistbyrå kvittar.
Vet inte, men jag kände mig i vägen på nåt vis.
Minisemestern bör med all säkerhet styras om...
Ville boka boende får årets minisemester med boysen.
En ung flicka svarade:
- Det är fullt!
- Okej, vad vill Du rekommendera istället?
- Det vet inte jag.
- Det kanske finns något hotell i närheten?
- Det har faktiskt varit fullbokat här sen den 7:e januari !
Att jag sen fick numret till närmsta turistbyrå kvittar.
Vet inte, men jag kände mig i vägen på nåt vis.
Minisemestern bör med all säkerhet styras om...
Kryss23
A piece of cake innan snabbgenomgången tillomed.
Yes, där satt det!
Yes, där satt det!
As
Konsert
Stevie är på väg till stan.
Den enda konsert värd namnet för mig.
Måste, bara måste få en biljett.
Stevie WONDER : Superstition (Taratata)
Jag typ älskar Stevie Wonder.
Oxå.
Den enda konsert värd namnet för mig.
Måste, bara måste få en biljett.
Stevie WONDER : Superstition (Taratata)
Jag typ älskar Stevie Wonder.
Oxå.
Flaggdag
Svenska fanans dag.
Och jag längtar utomlands.
En kombiresa Bangkok/Hua Hin står högt i kurs.
Eller Kroatien.
Webben är synad in i minste vrå.
Imorgon ska arrangören få uppdrag.
Längtar efter avkoppling.
Kanske för att det är fredag.
Med städ, handling, piller och
en rejäl dissning hos morsan.
Om det inte vore så svårt att förbereda sig.
Sist fick jag kritik för att hon tycker att jag har fula fötter...
Rädsla
Vi gick en liten promenad till affären, lillebror och jag. Han blev sugen på jordgubbar. Jag lovade att vi skulle självplocka när de kommer till mig nästa helg. Hans behov av detaljer utmynnade i att vi benade upp vilket datum det handlade om och ganska snart kom vi in på ämnet midsommar. Eller i hans fall på: "morden i midsomer". Jag anade ett missförstånd och försökte förklara. Till ingen nytta. Den ena teorin om otäcka mördare före och den andra efter halkade ur hans mun. Det var blod och trasiga kroppar så jag rös.
Så kom vi hem. Och lagom när jag skulle öppna kylskåpsdörren för att plocka in det vi hade handlat, höjde han rösten och sa:
- Tänk om det ligger ett avhugget huvud därinne !?
- Men snälla lilleman. Vart får du det ifrån?
- Jo, det kan ha varit en mördare här. Och det kan stå en mördare i klädkammaren. Eller på toa.
Vi kramades. Länge. Och jag berättade om hur mörkrädd jag själv var som barn. Och hur skrattretande rädd den sen länge utflugne gossen var när han började bli stor. Ungefär i samma ålder som lillebror. Han fick beröm för sin rika fantasi, men också stöttning i att inte låta sig luras av den. Jag tänkte att han är i en period som går att beskrivas ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv.
Ända tills lillebrors pappa kom.
Och jag fick veta att en kamrat till boysen blev faderslös häromdagen. I en arbetsplatsolycka. Med rysligt mycket blod.
Vad är det för mening med det?
Arma familj.
Och kära lilla barn.
Boven i hennes drama kallades kärlek
Unni Drougge´s mustiga språk tilltalar mig alltid. Hon är
helt enkelt en av mina få favoritförfattare. En gränslös
person som i hemlighet och skymundan får min uppmärksamhet.
Men den här gången är jag tacksam att boken är färdigläst.
Visserligen grät jag de sista sidorna, men det var inte för
att den tog slut. Det var gråt av befrielse. Det var som
resultatet av en sann mental avslappning. Det var av
tacksamhet att hon ätnligen gjorde sig fri och att boken
äntligen tog slut. Och jag kommer aldrig mer att läsa den.
Vet inte om jag egentligen alls förstår de misshandlade
kvinnorna mer. Men jag har definitivt mer kunskap och
insikt om Stockholmssyndromet. Psykologi när den är
som tokigast.
Och genom den här mycket läsvärda boken har jag nu
fått mer insikt i komplex och komplicerad psykiatri. Det är
nog lätt att applicera psykopatologi på en snubbe som inte
alls har någon koppling mellan ord och handling, men jag är
inte alls så säker på att det alltid gömmer sig en totalt
känslokall personlighet bakom slika knytnävar. I min värld
ter sig Unni Drougge´s tyrann lika mycket åt det autistiska
hållet. Hennes så kallade pojkvän uppvisar ett duktigt
känslohandikapp. En ren underutveckling. Liksom man kan
misstänka henne för att lida bekräftelseanemi. Kanske den
värsta kombinationen i en kärleksrelation?
Han är en enkelspårig, tvångsmässig, och känslomässigt
underbegåvad liten skit som hon lockade fram kärlek
hos. En kärlek han älskade passionerat, men inte kunde förvalta.
Men, han lyckades med sin intensitet kärleksdroga henne såpass
att beroende utvecklades med första kyssen. Och från den stunden
strävade hon in absurdum att få uppleva det igen. Och igen.
Hon var stark, han var svag, men inte svagare än att han på
pricken kunde få henne att känna den styrka hon är byggd utav.
Och när hon var som mest såld i hans famn, tog han den ifån
henne. Lika effektivt som han väckte den starka magiska känslan.
Och ingen av dem märkte vad som pågick. Att mastodontprojiceringar
var deras vardag.
Sjukt javisst, men passionerade kärleksförhållanden är sällan
friska. Därmed inte sagt att det är friskt att man utplånar sig själv.
Jag sörjer verkligen med Unni Drougge´s kapade förnuft när hon
gav upp allt och alla som egentligen var hennes livselexir och jag kan
känna in hennes ågren för helt borttappat förstånd och intuition.
Det tar nog ett ordentligt tag innan även jag bearbetat denna psykiskt,
fysiskt, mentalt och sexuellt fullständigt omoraliska och oempatiska
galenskap.
