Under småskoleåldern när det skulle tillverkas saker att ge på Mors Dag visste min kretivitet inga gränser. Men det var värre till Fars Dag.
Kan idag inte annat än vuxenbegripa att det var uppenbart för mina småskolefröknar att jag faktiskt inte hade nån far, men då var den detaljen inte skäl nog att slippa göra presenter. Hur korkade var de inte i skolan!?


Måste barn fortfarande tillverka presenter att ge en dag som egentligen endast är instiftad för kommersens skull? Måste barn i skolan fortfarande känna sig udda, utanför och fyllda med längtan att allt ska vara som i sagorna.