Det SKA prutas i Turkiet.

Jag "kan" pruta. I sverige. Där man inte ska pruta.
När den flyfärdige var yngre skämdes han för ut när jag prutade i teknikaffärer. Särskilt när jag pressade ner en video med 700spänn. Något år senare tyckte han det var häftigt.

Jag kan inte pruta när det varan inte "har" ett pris.
Jag orkar liksom inte med att man utgår från vad jag inledningsvis tycker den är värd.
Nittionio procent av försäljarna i Alanya inleder sin försäljning med:
- Guten Aben,  i hopp om att man är från nåt ställe där man säger Guten Aben. Eller:
- Tjena mittbena, i hopp om att man är från nåt ställe där man säger Tjena mittbena. Osv.
De mer sofistikerade inleder med att ropa efter en på gatan:
- Inte köpa, bara titta.
De på turkiskt vis riktigt proffsiga inleder med att bjuda in en i affären fullproppad av kopior av Versace, Adidas, D&G m.m - på The´.  Och där sitter folk på pallar som skulle passa utmärkt i nåt av alla sveriges dagis (barnstolar) och dricker thé och röker. Alltmedan försäljaren gör reklam för sin vara. Och det ska erkännas: kopior behöver inte alls vara sämre än orginalet.

Jag hann aldrig med.
Tittade på vattenpipor stod stod efter väggen på utsidan av bazaren. Beundrade dem. Har alltid tyckt de är fina att se på. Vill under inga som helst omständigheter röka slikt - det räcker att grannen gör. Vi vet alla i det här huset hur fruktrök smakar/doftar/upplevs. Jag tycker bara att de är dekorativa.
Då kom han ut. Försäljaren.
De hade fler därinne. Jag avfärdade snabbt och markerade tydligt att det INTE skulle köpas nån av oss. Han var enträgen och sa att det gick bra att "bara" titta. Kom in. Kom in. Längst bak i butiken stod de som var mest rustika.
- Känn här madame vilken bra kvalitet. De kostar bara det och det. Alla säger att de inte har pengar med sig, det håller inte.
Och så ropade han på arabiska till en kollega och så....

..... plötsligt utan att jag själv hann reagera hade jag en vattenpipa i min ägo. ???


Den är fin. Jättefin. I blått glas och rustika metalldetaljer. Själva rökorganet är i trä med en bit persiskt matta omlindat. Knallblå keramikdetalj tillhör oxå.

Den flygfärdige har beundrat och erbjudit äppletobak idag.
Den ska inte rökas i. Vet knappt om den ska få bo här. Troligen kommer den att flytta upp på vinden.

Och kanske, kanske är det så. Att jag "kan" pruta. På turkiska. För den blev osedvanligt billig.