Det finns inte tillräckligt många svordomar att beskriva hur det känns att ha avbrutna revben.

Jag gick omkull med Yamman igår. Hade knappt styrfart, som tur var såklart, men ändå såpass att jag trots lager av stötdämpning (bilringar) knäcktes. Klart jag blev rädd för egen del, särskilt när jag upptäckte att det låg 270kg motorcykel över ena benet, men "faktiskt" blev jag mest rädd för hur min Yamma hade slagit sig. Märkligt men den fick knappt en enda skråma. Vä fotpinne och växeln är lite snea och vinda, men det är så långt jag kunnat kolla också det enda.

Värst är alltså att revbensspjällen är så otroligt välgrillade. Tror de är beströdda med Jalapeno eller nåt. Det ÄR ett helvete rent ut sagt!

Jourmottagningsdoktorn gav mig värstingpiller. Hon varnade till o med för "hur" påverkad jag skulle bli av dem. Jovisst, lika påverkad som man blir av Läkerol eller så.

Kontaktade därför sjukvårdsupplysningen vid midnatt. Det fanns inte ett enda viloläge för mig. Kunde inte stå, sitta eller ligga. Jag kunde bara vanka av och an och skrek rakt ut av smärtorna. Det var som om jag svalt ett knippe sylvassa slaktarknivar.
Jag skulle omedelbums åka till akuten, sa hon - systern...

Nästa syster, på akuten såg blasé ut när hon kort konstaterade att det "inte finns nåt att göra". Det är ledsamt när man utgår ifrån att folk är blåsta. Av vilken anledning skulle inte jag begripa att det "faktiskt" finns bättre kryddor än de i pillerfom!?
Jag skulle få en säng - när jag för tusan sökte för att jag just INTE kunde komma ner i nåt horisontalläge!
Efter att ha hämtat andan krävde jag att få växla ett par ord. Jag ifrågasatte servicen. Ska man verkligen behöva vänta fem timmar för att få rådfråga en doktor huruvida jag "kan" fördubbla dosen tabletter i detta vedervärdiga ärende. Då mätte hon syremättnaden i mitt pekfinger...... *suck*
En annan syster tog vid. Och självklart vidtalade hon en kollega och tillika doktor som i sin tur bestämt avrådde att dubbla dosen.

Så jag väntade. Och såg skräckfilm på tv:n i väntrummet. Jag - som aldrig nånsin annars orkar se skräckfilm!
Tre timmar senare dök han upp. AT-läkaren. Doktorn under utbildning. Mjuk, inlyssnande och empatisk. Det är klart det fanns kryddor! Jag fick en direkt i häcken.
Att jag sen kräktes och fick ett annat helvete på morgonkvisten av de tabletter han skickade med, kan inte han hjälpa. Är man känslig för skräp så är man.

Nu har jag suttit still och haft armarna tätt intill kroppen, men ändå i rörelse i en halvtimma. Det funkar!

Om ett par, tre, fyra...... dagar ska vi umgås igen.
Min Yamma o jag.