Löften
Skjutsade hem boysen tidigare ikväll. Den lille store satt på passagerarsätet bredvid mig och vi lyssnade på musik. Denna gång på EWF - Earth Wind & Fire och det var gott att höra hans kommentar:
- Airam, det här känns som riktig musik...
Tidigare under kvällen hade hans store lillebror sagt utan specificerad förklaring:
- När jag blir stor, ska jag bli gammal.
Vi har förresten både tummat och tagit i hand på en deal. Den äldre av dem båda informerade helt kort medan jag styrde med maten att han ALDRIG skulle vare sig röka, snusa eller dricka "vin och sånt". Jag frågade:
- Hur länge då menar du?
- Ja, när jag blir stor.
- När ÄR du stor?
- Ja, typ 18...
Okej, om han kan lova det så får han motsvarande värde en dagsfärsk tusenlapp på artonårsdagen. Och jag var snabb att informera att det finns mer att hämta om han fortsätter hålla sitt vad. Jag sponsar mycket gärna hans kommande körkort om han fortsätter med sitt livsval. Jag hoppas han är så förståndig.
---
Nån annan hade lovat nåt helt annat.
Och var ledsen att det inte gick att infria till fullo.
En numera pensionerad bondmora med liten fortlevande hönsgård. Hon sa:
- Jag har ju lovat mina pullor att de ska få gå ut varje dag, men den här influensan satte dem i karantän. Regeringen bestämde. Fast de får ju gå ut nu, men bara inhängnat och jag får inte ge dem mat och dryck utomhus. Det är så svårt, jag har en gång för alla lovat pullorna....
Den kärleken. Kärleken till pullorna skulle varken en blind eller en döv kunnat tagit miste på. Alla hönsen hade namn och samtliga var knähundar. Hon plockade omkr 30 ägg om dagen. Och jag har nu blivit med egen äggleverantör. Jag VILL verkligen ha bara såna ägg. Vilken ynnest att få köpa ägg som knähundspullor värpt alltmedan matte kliat dem i nackfjädrarna och viskat kärleksfulla ord till dem alla. Såna ägg är värda hur mycket som helst för mig.
Jag fick Liljekonvaljer av henne.
För att hon ansåg att jag behövde dem.
Och till viss mån för att hon var rädd att jag skulle missa Konvaljperioden.
Vilken underbar höns och blomster- medmänniska!
- Airam, det här känns som riktig musik...
Tidigare under kvällen hade hans store lillebror sagt utan specificerad förklaring:
- När jag blir stor, ska jag bli gammal.
Vi har förresten både tummat och tagit i hand på en deal. Den äldre av dem båda informerade helt kort medan jag styrde med maten att han ALDRIG skulle vare sig röka, snusa eller dricka "vin och sånt". Jag frågade:
- Hur länge då menar du?
- Ja, när jag blir stor.
- När ÄR du stor?
- Ja, typ 18...
Okej, om han kan lova det så får han motsvarande värde en dagsfärsk tusenlapp på artonårsdagen. Och jag var snabb att informera att det finns mer att hämta om han fortsätter hålla sitt vad. Jag sponsar mycket gärna hans kommande körkort om han fortsätter med sitt livsval. Jag hoppas han är så förståndig.
---
Nån annan hade lovat nåt helt annat.
Och var ledsen att det inte gick att infria till fullo.
En numera pensionerad bondmora med liten fortlevande hönsgård. Hon sa:
- Jag har ju lovat mina pullor att de ska få gå ut varje dag, men den här influensan satte dem i karantän. Regeringen bestämde. Fast de får ju gå ut nu, men bara inhängnat och jag får inte ge dem mat och dryck utomhus. Det är så svårt, jag har en gång för alla lovat pullorna....
Den kärleken. Kärleken till pullorna skulle varken en blind eller en döv kunnat tagit miste på. Alla hönsen hade namn och samtliga var knähundar. Hon plockade omkr 30 ägg om dagen. Och jag har nu blivit med egen äggleverantör. Jag VILL verkligen ha bara såna ägg. Vilken ynnest att få köpa ägg som knähundspullor värpt alltmedan matte kliat dem i nackfjädrarna och viskat kärleksfulla ord till dem alla. Såna ägg är värda hur mycket som helst för mig.
Jag fick Liljekonvaljer av henne.
För att hon ansåg att jag behövde dem.
Och till viss mån för att hon var rädd att jag skulle missa Konvaljperioden.
Vilken underbar höns och blomster- medmänniska!
Kommentarer
Trackback
