Dagen till ära - (tänkte här skriva morsdagen, men det är kanske lite väl makabert *L*) - mödrarnas dag har jag gråtit floder till filmslutet av "Den Bästa av Mödrar".
Kanske är filmen en smula långsam, men mycket givande, inte minst om man är intresserad av att utveckla sin empati. Och sina historiekunskaper. Det var faktiskt 70'000 finska krigsbarn som fick stå ut med att byta hem kortare eller längre tid mellan åren 39 och 44. Somliga för alltid. Vem kan undvika att beröras ?
Särskilt utifrån Maria Lundqvist´s genomgripande rolltolkning. Hon e duktig hon! Och moderlig.

För att slippa gå söndergråten till sängs (det vill liksom aldrig ge sig ibland) har jag efter filmen valt att skratta mig till tårar. Goa skrattårar.
Jag har hittat en för mig ny, favvoblogg. En presentation av sånt tokroligt man kan tjuvlyssna sig till. Och den som inte kan, får här möjlighet att läsa sig till samma upplevelse - av vad folk snackar om på Sveriges gator, bussar och på torget.

Hur skön är inte denna?

Spårvagn, Göteborg