Mitt tålamod sätts på hårda prov för tillfället.
Vet inte vilket som är värst. Att det ljugs eller att jag kränker mig själv som inte sätter P för det hela.

Men så säger ju min erfarenhet att det är meningslöst att bevisa för lögnerna för lögnaren. Det sägs att mytomani oftast inte är en psykiatrisk diagnos och det är kanske sant. Precis lika sant, som att den som utsätts tillräckligt ofta kanske utvecklar en egen diagnos. Jag kanske blir deppig !?

Jag har inte lust längre att vara med i sporten om att se hur lättlurad jag och andra i omgivningen är. Inte heller i kampen inom mig - om jag ska sätta ner foten eller ej.

Tror snart jag blir mytomanitokig !