Försöker varva ner efter en stormig helg.
Det är en prövning att vara standinmamma.
Att försöka påverka hemmets egna normer tillsammans med samhällets allmänna på de som stundtals inte tycks ha några alls.

Men jag vet att jag gör rätt.
Och jag vet att det kommer barnen till gagn.
Småningom så.

Om jag bara ser till att applicera normerna än mer på boysens pappa, så går det fortare.

Han återgav ju faktiskt en bekräftelse han hade fått häromdagen - som ett bevis på att det jag krävt av honom tidigare nu bar frukt. För hans del - och han förstod att även boysen kommer skörda detsamma.

Om man inte var så förbaskat rädd att trampa folk på tårna....