Sju gånger på ett år har min dator varit inne för reklamation. Min värstingdator vill säga. Den som kostade skjortan och hade "allt". Jotack. Den har åtminstone haft alla fel. Man har, enligt egen utsago: bytt allt utom chassit. Och ändå krånglar den för jämnan och särskilt direkt efter att ha varit inlämnad. 
I ett par månader har den nu senast stått på datorfirman och stressats med diverse mer eller mindre galna program samtidigt som de kört musik och filmer och inte en enda gång har den tvekat. Säger dom.
Omformatering stod på schemat igår och det tycktes som om den ville vara med på noterna ända tills det blev tal om internetuppkoppling. En 16:del av bredbandets bredd var vad den kunde ta emot. Supporten hos ComHem var som ett skämt (as usual) varför datorfirman kontaktades ånyo. Burken fick lov att komma in.

Och så fick undertecknad lyssna på fullständigt omöjliga teorier om vad som kunde vara fel - hos bredbandsleverantören vill säga - inkl nedlåtande (som jag förvisso delar) åsikter om ComHem. Samtidigt påtalades för femtioelfte gången att  ALLT i min dator är bytt och att de förvisso tror på mig, men ändå inte kan förstå eftersom det som är fel aldrig händer där.

Och medan vi pratar och ingen enda rör datorn och inga program är igång så HÄNDER DET!
Den låste sig. Och ett blått dosfönster talade om att flera viktiga detaljer var i konflikt. Precis som alltid.

JIPPIE !!

Äntligen fick jag bevis för att det faktiskt händer utan att jag knappt är i närheten av den. Vid de tidigare sju tillfällena har man kanske lyssnat på vad jag sagt, men alls inte hört. Då har de dragit sina egna slutsatser.

Precis som jag själv gjort. Och tolkat.
Att de där hårdvarorna ju egentligen inte alls är bytta.
Eller så är de iaf utplockade på firman, men insatta i en helt annan burk....

Nu är den inlämnad för åttonde gången. Men denna gång kommer det att funka. Nu är det butikschefen själv som både sett problemet, fått uppdraget att laga och tacksamt nog tagit utmaningen.