Olust
Man tar mig för given.
Så som jag känt så ofta förr.
Och ändå hör jag inte ihop med
en enda människa
som jag ansvarar för.
Ofrivilligt barnlös.
Med massor av människobarn
som anser sig ha rätt till mig.
Det känns ologiskt.
Och olustigt.
Kommentarer
Trackback