Fem pocketböcker hann jag med i Egyptiska solen. Det är det bästa jag vet, att sitta och ligga i solen och sluka berättelse efter berättelse. Dessa ovanstående fem var i stort lika bra allesammans.

1. Jenny av Jonas Gardell
En förskräcklig mobbinghistoria. Man blir minst sagt tagen. Och frustrerad. För att det hände och händer. Hela tiden. Gardell = favvo.

2. En god människa av Nick Hornby
Berättelsen om en sann modern relationskamp. Å ena sidan spännande, å andra sidan gaggig och djupt deprimerande.

3. Inte enklare än så av Kajsa Ingemarsson
Banal men icke desto mindre realistisk vardagsspegling om vilken familj som helst. Jag älskar hennes okomplicerade sätt att berätta.

4. Kom närmare av Sara Gran
Hypnotisk skräckroman som sträcklästes och förträngdes lika fort. Att jag var rädd från början till slut är bara förnamnet.

5. Mamma sa att jag var sjuk av Julie Gregory
Närstudie om MBP - Münchhausen by proxy - den vidrigaste formen av barnmisshandel uppkommen ur kanske lika tragisk livsstart för utövaren. Vårdnadshavaren/mamman uppfinner och förorsakar sjukdom hos sitt barn i sin iver att bli sedd som god omsorgsgivare av sjukvården. Författarinnan berättar utan omskrivningar om sin såväl fysiskt som psykiskt sjuka uppväxt. En bok som förhoppningvis blir topplistad som studielitteratur för psykologi och psykiatristuderande. Har själv saknat den, länge.