En annan typisk sak med Egypten är naturligtvis papyrus. Dokument av växtpapper med historiska symboler och text av hieroglyfer. De flesta riktigt vackra. Andra obegripliga. En undervisning hos Papyrusinstitut gav grepp om hur det går till och vad de betyder. För övrigt tycks det där landet ha miljontals gatupapyrusförsäljare vilka alla har det bästa priset för den rätta bilden.



Tutankhamon finns såklart avbildad i stort och smått. Den synnerligen unga faraohärskaren som dog bara 19år gammal. Länge trodde man det handlade om mord, men med dagens teknik har hans mumie genomgått skiktröntgen och teorin är 3500år senare troligen en allvarlig ben/knäfraktur med infektion som dödsorsak. Det var så sent som 1922 som den engelska arkeologen Howard Carter med stöd av amerikanska slantar till slut hittade hans gravkammare. I stort sett orörd. 
På Egyptiska muséet i Kairo får man bekanta sig med historien i närkontakt. Där finns alla 120kg detaljer i rent guld som Tutankhamon hade på sig och i sin gravkammare. Allt gyllene matrial som skulle göra hans nästa liv så mycket bättre. Som tex guldmasken (som payrusbilden föreställer här ovan) av 10,2kilo rent guld! Förutom guldtutorna för varje finger och varje tå. Liksom hans tre gravkistor (likt Babuscka - inuti finns en mindre som inuti den finns en mindre osv) där den innersta var gjord i massivt guld med ädelstensinfattningar. Muséebesöket var minst sagt mäktigt. Förutom Tutankhamon finns där 120'000 historiska monument.



På Egyptiska muséet (där man inte fick fotografera) fanns skulpturer som "bara" ville visa dåtidens storlek på människorna. Nu har ju inte precis jag själv normalreferensen på nutidens storlek, men dåtidens skulle ändå idag kallas "småväxta". Av den anledningen vågade jag mig själv aldrig ner i visningsgravkammaren under Cheopspyramiden.


Otaliga meter rakt ner i underjorden rekommenderades inte för klaustrofobiska eller för rygg och knäproblematiker. Har jag inte haft det förut hade jag bergis åkt på rubbet efter. Därför avstod jag.


Och missade därmed en grav.....                                                   

Om jag en enda lektion i skolan hade varit tyst, lyssnat, respekterat och försökt förstå.....
Hade jag aldrig njutit av de historiska upptäkter jag gör idag.