Tentamina
Det känns som om jag inte ens vet vad den ska handla om.
Det får gå som det går.
Man kan ju ändå inte göra mer än man klarar av.
Som nybliven niodeklassare valde jag att inte ens läsa frågorna på en geografiskrivning.
Jag vässade pennan. Sylvass.
Och skrev VET INTE på alla rader som var utmärkta till svar.
Så lämnade jag in. Utan kommentar.
Läraren ringde modern.
Och undrade vad som stod på.
Han fick veta att min lillasyster hade dött under sommarlovet.
Efter en lång och slitsam kamp med oåterkallelig sjukdom.
Plötsligt blev jag satt på piedestal.
Man erbjöd mer än de flesta ungarna på skolan ens fick erfara fanns.
Nu såhär i efterhand kan det tänkas att min teori är korrekt.
Nämligen att det inte bara handlade om att det var lite synd om mig.
De skämdes naturligtvis över att ha fått information om att en blivande sjundeklassare inte längre skulle förväntas komma till skolan, men missat att checka av om samma unge hade nåt syskon...
Imorrn skriver jag inte vet inte.
Jag lämnar raderna tomma om en blackout uppenbarar sig.
Tycker faktiskt inte det i så fall skulle vara ett straff - att istället få göra en hemtenta.
Ordlös onsdag 07-10-31
Plugg
PPD
DTP
Hib
MPR
HBsAg
Konjugat
Rekominant
SD
Och femtioelva SOSFS med alla siffror i kubik.
Jag orkar faktiskt inte med fler begrepp nu...
Ho
- Si, hur gla´ ho blidde!
Det kan vara när Emil köper en ko.... eller i alla fall när han är på marknaden. Då när han köper sammetasken, brödspaden och sockerdricke för "alla" pengarna.
I Örebro säger vi också (eller är det bara jag?) "ho" ibland.
När jag är bland vänner och så att säga; glömmer bort mig.
Nu blidde ho gla´.
Airam.
För att en människa med sagolik förmåga att sprida superlativer omkring sig "hördes" av.
Det är verkligen en stor begåvning - att ha förmågan att få andra människor glada.
Och det är så smart, även om jag alls inte tror att det är ett smart drag hos just den här kvinnan. Att sprida glädje. Då möts man ju av samma glädje på returen. Tänk om man tänkte så i precis alla möten.
Jag ska åtminstone försöka börja nu.
Kaffetorsk
Tidsvill
Minns plötsligt tillbaka sisådär hundra år bakåt.
En fd arbetskamrat som var precis a l l t annat än förutsägbar.
Eller så var hon det...
De bodde långt från storstadspulsen och det krävde en hel del av familjen när hennes schema ibland startade redan klockan 06:00. Allt var tvunget att klaffa på morgonen och ungarna fick inte pipa det minsta.
Tidsomställning till vintertid.
Svart, natt som dag.
Förmodligen riktigt oro att försova sig.
Vaknar och inser att klockan är på tok för mycket.
07:10 !
Hur ska det nu gå?
Vem ska koka gröten?
Varför har ingen ringt!?
Så ringer hon centralvakten och skriker:
- Koppla mig snabbt till köket!
- Ehh, nu??
- JA NU!
Hundratrettioelva signaler går fram och ingen svarar. Hon inser kvickt att a l l a på jobbet försovit sig. Väcker maken och barnen och får igång hela bunten att klä sig. Barnen erbjuds slippa borsta tänderna. Grabben i växeln kommer tillbaka:
- Jag får ingen svar där, ska jag ringa mer?
- Det är klart att Du ska ringa mer! Jag har försovit mig och det tar lång tid för mig att komma till jobbet. Någon annan måste koka gröten.
- Nu???
- Ja, vad tror du jag menar? NU !!
- Ehh.... börjar ni koka gröt redan 01:40 på mornarna?
.....
Den där tjejen var, och är hoppas jag - är riktig glädjespridare
Musikoteknikutveckling
Lägger in mer musik på Ipod:en.
Och den sväljer det mesta.
Mp3, bilder och filmer, i ett nafs.
Tänk hur det var förr.
När man satt med fingret beredd mot den röda knappen på kasettbandspelaren som hade mikrofonen riktad mot en radio. Gunåde om morsan plötslig kom in och sa nåt...
Och förstörde hela fredagskvällen.
Fri bild
Minns så tydligt när det hände med "I will Survive"
Och hon gav mig stålar att köpa plattan istället.
Annars var ju högen kassetter ansenlig.
Och funkade.
Bra tyckte man.
Då.
Liksom jag tyckte musiken var bra då.
Och nu. Dåtidens alltså.
Om dagens utbud kan jag intet.
Trance, psycadelic och rap är totalt obegripligt för mig.
Annat var det förr:
Bloggpaus III
Inte varför, men hur det är och kommer att bli...
Idéerna sprutar.
Lust & kreativitet finns inuti.
Lösningen är nära.
Tid kommer...
Med mindre vardaglig stress.
Liksom sänkta krav.
Då ska jag öppna den igen.
I en annan form.
Med möjlighet att hålla antagonisterna på avstånd.
Men ska sanningen fram - trivs jag med att inte ha den öppen just nu.
Mycket.
Ett lejon behöver gå undan och slicka tassarna mellan varven...
Bloggpaus II
Att sen jag stängde min matblogg har statistiken på den här skräpbloggen fördubblats.
Det roar mig till bredden...
Bloggpaus
Tar paus i pluggandet.
Har i två timmar lyssnat på en entonig föresläsare som har den dåliga smaken att han sänker hakan en aning och hostar rakt ner i mikrofonen som sitter i skjortans halsöppning. Har jag aldrig hoppat av skrämsel förr, gör jag det varje gång nu i skrivandets heta koncentration.
Pausar med att fylla Ipod:en med svängig musik och lyssnar understundom.
Pausar också med lite surf.
Och mycken reaktion.
Vad är det för ena konstiga människor som lägger ner massor av energi på att tala om mig och för mig att jag är konstig och faktiskt inte behövs? Och att det vidare finns så många minst lika kompetenta.
Antagligen samma konstiga människor som hängt mest envist på min numera nedstängda matblogg - och som aldrig sagt ett knyst. Det är konstigt i min värld. Att det finns människor som tror sig nå någonstans av så simpelt engagemang...
Hängivna läsare fulla av superlativer har jag mött. Många. Och på mitt sätt superlativat tillbaka, men - jag är inte den som kramas hit och dit. Jag tackar och använder sen den postitiva energin till nästa projekt. Och nästa.
Jag är för raka puckar.
Man behöver inte alls beundra mig.
Det är en stor bekräftelse att få frågor, andra uppslag och eller egna tankar också.
Men att fega med att prata ner någon i ett halvanonymt mess, talar bara om för mig vem talaren är och inget om mig och mina förehavanden. Tack och lov finns det vettigt folk oxå. Många vettiga.
Som pratar till och med mig.
Ros
Och dagens program fick mig i riktig stämning.
Med ett speciellt låtval.
Det är en ros utsprungen är för mig den i särklass vackraste psalmen.
Jag skulle kunna lyssna på den om och om igen.
Med mansröster vill säga.
På vilken språk som helst.
Nåt annat duger inte.
Tusensköna
Minipod
Måste ha Diesel
Diesel´s nya Fuel for Life
Damdoften är ultrasexig men chic, söt men varm. Till en början en överdos av svarta vinbär, sedan framträder chypronoterna mer och mer. Mandarin, rosépeppar, jasmin, apelsinblom, patchouli och mysk. En vibrerande och sensuell doft. Pris: 30 ml EdP 345 kr, 50 ml EdP 495 kr. Sexig i en mix av retro och futurism, en stil som hämtat inspiration från Diesel Jeans, antika amforor och whiskyflaskor! Flaskor som kan kläs på... kläs av... eller avnjutas nakna! Unika flaskor med olika logos eller fodral varje gång du köper. Endast 50 ml flaskan har fodral. Kicks
Vilken doft.
Måste ha den bums.
Helst igår.
Framtidsångest
Hur ska det bli framöver.
När man ska vara tvungen att tråna i obesvarad kärlek till Mikael Nyqvist i hela tre filmer...
Vet inte om jag orkar...
Tidsdesign
Som uppmanade mig att kvalitetssäkra min tid.
Jag skulle vinna tid och energi inom loppet av två minuter bara genom att bestämma fem punkter från önskelistan i agendan som SKA genomföras inom kort.
Vettigt...
Men inget för mig.
Det är redan gjort.
Kalendern är fullproppad med inplanerad tid.
Visserligen en hel del stoppdatum, men faktiskt också sånt som ger massor av energi.
Förståsigpåarna i bekanstskapskretsen får säga vad de vill.
Jag själv är trots allt nöjd med en hel del av mig.
Tre gånger har jag varit på utlandssemester i år.
Jag gör både ditt och datt på salong med jämna mellanrum och hinner alltid.
Jag tar blackouts på krog och slukar musik på konsert.
Fortlöpande prickas skojigheter med barn in i agendan.
Somliga kvällar säger jag inte ett ljud förutom de oljud som kommer ur min strupe när jag "bara" knarkar musik i lurarna.
Senaste bokslukarperiod har inte avklingat utan den ena bladvändaren byts mot den andra.
Jag pluggar, jobbar, kör mc och lämnar plasma.
Och blir trött av att folk tror att jag inte har tid att leva.
Liv för mig är engagemang.
Hur har de det själva?
Ordlös onsdag 07-10-24
Berlinerpopplarna
Min favvofikus.
NRK visar just nu en teveserie av Ragdes första ur den underbara trilologin om de tre norska bröderna i Trondheim. Pratshowkvinnan Groswold intervjuade honom och vi fick ett smakprov.
Hur ofta har inte ens karaktärsfantasier kraschat när böcker blir till film. Men den här gången tror jag det håller. Visserligen var/är inte Torunn en krullig blondin för mig, men hon var sig ändå ganska lik.
Och Erlend... han var på pricken.
Ynkedom
Och värst är kanske de som slår med ena handen
och stryker medhårs med den andra.
De får mig att vilja vomera.
Nej, de får mig till ingenting.
De ÄR ju ingenting...
Omdöme
Men vem ska då bevaka och buda på Tradera & Ebay!?
Jag bara undrar...
Vem ska då ta hand om alla madonnor och rolfbergtomtar ute i stora vida världen?
Förresten var det en kuf som med all rätt fick ett riktigt uselt omdöme av mig idag. Jag tycker man ska ha det när det tar drygt tre veckor att skicka en pryl som var så liten och lätt att den kunde skickats med ett B-porto. Särskilt som säljaren saltade just portot med i runda slängar 78kronor.
Två minuter efter publicerad sågning på hans omdömeslista brann det i hans telefonlinje. Den som gick till till min. Eller mina. Han ringde växelvis mobilt och stationärt.
Om jag svarade?
Aldrig, den ångesten får han bära själv. Apan ska vara där den hör hemma.
Jag bar ju min i tre veckor...
Och lovade visst inte bara mig själv att "nu är det färdigebayat ett tag".
Nåja, det är bara tre bud lagda idag.
Somebody to love
Och vore inte klockan för mycket redan, skulle jag lyssna sju gånger till.
Han kunde fått love av mig.
Tror jag skulle göra mig bra som en riktig faghag...
Inloggning
Fyra, noga räknat.
En rasande välbesökt, men numera avstängd.
En testkörare som jag bara använder att knacka och träna htmlkoder i.
En vilande livsberättelse.
Och så den här.
En har inlogg och lösen.
En är dötrist.
En är tokhemlig.
Och så den här - som är som en gammal nersutten manchestersoffa...
En av dem har ett räkneverk som tickar på.
Fast det inte borde.
Hur fan går det till?
Londonweekend
Återkommen från intensivt Londonliv över veckoslutet proppar jag örona fulla med Queen. Det stod mellan flera intressanta musikaler igår kväll, men så enades vi om Queenmusikalen. Berättelsen om Scaramouche & Galileo Figaro. Det var banne mig det bästa valet vi kunnat se. Tror jag. Och tror han - gossebarnet som redan är stora karln och som snackar engelska utan minsta närkebrytning. Får man tre timmar med 31 utav Queens största hits i en föreställning som inte bara satsat på en skojig story utan även lagt ned så mycket man kan på varierad presentation med spännande rekvisita: kan man faktiskt till och med betala fullpris. Den är värd varje öre - WE WILL ROCK YOU. Och har man några korvören över, skänkes de med stor tacksamhet till Londons alla Aidssjuka efter finalen med stående ovationer. Freddy kunde av förklariga skäl inte medverka till musicalen (i nuet), men bandet i övrigt står bakom.London har verkligen bjudit oss från sina allra bästa sida. Sagolikt väder och galet mycket intressant att titta på. Inte minst människorna. Förutom Madame Tassaud såklart. Och Portobello Road där jag blev fångad av ett par boots som helt enkelt skrek åt mig att bli köpta av precis bara mig....
Trafalgar Square hade nåt slags muslimskt stormöte med arabisk populärmusik (?) i live på widescreen. Gossen fick sig verkligen till livs vad en av världens med terrorhotade städer måste rusta till. Nämligen poliser med så tjocka skottsäkra västar att de liknar michelinegubbar. Förutom att de bär K-pistar.
Det är svårt att hinna så mycket man vill hinna, när stället man ska upptäcka är så stort och så smockfullt med människor. Men vi har hunnit nafsa lite i kanten och vi har hunnit med frisören, fish & chips och öl på pub - fastän ju ingen av oss egentligen gillar öl. Jag hoppas han lockats att ta sig dit flera gånger. London måste gå i repris. Om och om igen.
Det känns som en ynnest att få umgås en hel helg med en så trevlig och vettig person. Vi skrattar så gott ihop och bryter ihop för ungefär samma saker. Att han sen som sagt är så internationell gör inte saken sämre. Tvärtom, jag är verkligen stolt. Och känner stor stark kärlek....
Ordlös Onsdag 07-10-17
Begär
Eller hur kan folk vara SÅ naiva att de tror sig ha kontroll på läsandet av sina mail den vägen.
Det är pinsamt hur lite folk har att lägga pannan i veck för....
Födelsedag 07-10-14
Julmatrona
Budar mer än vad tömmarna kanske håller.
Och vinner.
Billigt.
Just nu bara Rolf Berg´s tomtar.
Den här matronan anlände oförskämt billigt.
Med äppelrunda kinder, övervikt och hängbröst i olika storlek.
Och med vad jag tror, av blicken att döma: en jävla julångest.
Hon kommer få det bra här hos mig.
Med fler tomtemän än hon kommer mäkta med.
Somliga billiga, men oxå somliga riktigt dyra.
I köket ska hon få vara - hos mig - sin soulmate.
Litteraturpris
Tack o lov.
Inte vilken dag det är och inte heller när hon tog medicin senast.
Men hon vet vem som fick Nobels litteraturpris 2007 och hon vet
definitivt att en av Doris Lessings böcker finns i hennes egen bokhylla.
Nu finns den i min...
Önskelista
Desillutionerad är mitt middlename.
Ändå finns det nåt jag önskar hett.
Inför stundande helveteshelg...
Nåt att skratta åt.
Just precis denna trio oljelampor skulle vara så
himla fin på min egen öppna spis.
Och de här kunde jag le ikapp med alla de tråkiga dagarna både före och efter
Fyrklövern är vida känt som hutlöst dyra.
Om inte gud (eller tomten) hör bön får jag kanske byta plasmainkomst mot porslin...
Kärlekstilt
Dagens fråga: Hur många gånger kan man lyssna innan det blir tilt i hjärnans musikcentrum?
One of the Brightest Stars
One day your story will be told,
One of the lucky ones, who´s made his name
One day they´ll make you glorious,
Beneath the lights of your deserved fame.
And it all comes round once in life a lifetime like it always does
Everybody loves you cause you´ve taken a chance out on a dance to the moon, too soon
And they'll say told you so, we were the ones who saw you first of all
We always knew that you were one of the brightest stars
One day they´ll tell you that you´ve changed
Though they´re the ones who seem to stop and stare
One day you´ll hope to make the grave, before the papers choose to send you there.
And it all comes round once in a lifetime like it always does,
Nobody loves you cause you´ve taken a chance out on a dance to the moon, too soon
And they'll say told you so, we were the ones who saw you first of all,
we always knew that you were one of the brightest stars
And they'll say told you so, we were the ones who saw you first of all,
we always knew that you were one of the brightest stars
Banan
Om det inte vore för att den gode programledaren hade den dåliga smaken att påminna om 90-talets svåraste morgonångest.
Död åt Bananerna i pyjamas !
Pensionsmässig
Skönt avspänd efter det årliga besöket hos gyn redogjorde jag i ett vuxensamtal för vad "hon", min allra bästa musdoktor hade sagt. Att allt såg så fint ut. Och att äggstockarna såg SÅ friska och aktiva ut.
Varpå lille storebror med myndig stämma hördes undra från sin kant:
- MEN, du ska väl snart gå i pension!?
Benstyrka
Det skrevs om en 104:årig jubilar i lokalblaskan.
Jag frågade om mamma också skulle vilja bli 104?
- Jadå gärna, såvida mina ben inte börjar strejka innan dess....
Ordlös Onsdag 07-10-10
Saluförs?
Fullt upp med skolarbete.
Vart kan man köpa självdisciplin?
Solamente una vez
Äh, det är bara en liten omväg om Andrea Bocelli, Stevie Wonder, Peter leMarc, Barry White, Peps, Lars Gullin och Freddy Mercury jag tar ikväll. För att få sagt att jag är kär i Luis Miguel, också. Kär på riktigt tror jag. I allihop.
Märkligt förresten vilken stark dragningskraft jag har till färgade personer. Och till det spanska, franska och danska språket. Förutom att blyga depressiva intellektuella sliter och drar. Undrar just vad den här själen varit med om.
Eller vad den framförallt inte varit med och slutfört...
Luis Miguel, spansk storstjärna sen typ hundra år. Och hur många pratar inte spanska världen över.
Men i lilla hålan sverige vet vi inget.
Luis Miguel "brukar" sjunga enligt överskriften. Med lidelse.
Då filmen med Bocelli plötsligt försvann från Youtube får tre andra ställa upp.
Alexsaknad
Vem ska jag nu kanalisera mina aversioner genom?
Visst, det är fullt möjligt att själv häva ut allt ruttet jag känner om folk och deras olater, men jag kommer inte att skratta lika gott åt att verbalisera det själv. Ingen kan som han få sagt hur jävla pinsamma folk är när de ska vara korrekta. Och ingen kan som han heller beskriva hur motbjudande det är med alla trenduttryck folk svänger sig med i både tal och skrift. Och ingen kan som han sätta spiken på hur jävla otrevligt det är när man tvingas höra papegojklyschor från stereotypa medelsvenssons som tror de är unika.
Alex - Du fattas mig!
Skofetish
The shoe must go onNär man så alldeles strax ska till London, visar det sig att butiken bara finns på webben.
Vad får mig förresten att tro sortimentet mest är riktat till smygisar.
Typen av väska?
Eller namnet "Oh La La"
Snarstucken
Varför inte?
För mig är det mycket motbjudande när människor inte lyssnar.
I dialog - som väl bygger på förtroende av något slag - visar det sig ibland att alla inte har normkompetens att lyssna och känna in för säkerställande av fortsatt dialog. Dessa personer kanske är uttröttande vana vid monologer, vad vet jag. Men jag vet; att jag gärna blir kallad snarstucken om det inte passar mig att fortsätta.
Det här livet är en resa för mig. Det är av största vikt att jag gör det bra för mig.
I min tjänst har jag uppdrag att göra det bra för andra. Det betalar sig. Privat har jag inga andra skyldigheter än att hålla mig inom ramen för okriminella handlingar.
Att plötsligt tappa förtroendet är kanske snarstucket, men inte kriminellt.
Jag ser bara till att överleva och hålla energitjuvarna stångna. Andra som inte är lika snarstuckna får bjuda på eventuellt överflöd.
Tantsnusk
Ångesthälsning
Lånad bildDet var länge sen den sågs och kändes.
Ångesten...
Den helvetiska baksidan av flow och hypomani.
Fy...jag förtjänar faktiskt inte det här...
Kl 18:10 känns det redan bättre. Ett bad, musik så mycket trummhinnorna mäktar med, dammsugning under meditativ andning och nu efter helgmålsringningen; ett glas rött - så kan jag hantera det. Imorgon är en annan dag...
Skobegär
Åhh, vill ha! 
alla tre... 
VILL verkligen...låt mig få !