Javisst.
Varför inte?

För mig är det mycket motbjudande när människor inte lyssnar.
I dialog - som väl bygger på förtroende av något slag - visar det sig ibland att alla inte har normkompetens att lyssna och känna in för säkerställande av fortsatt dialog. Dessa personer kanske är uttröttande vana vid monologer, vad vet jag. Men jag vet; att jag gärna blir kallad snarstucken om det inte passar mig att fortsätta.

Det här livet är en resa för mig. Det är av största vikt att jag gör det bra för mig.
I min tjänst har jag uppdrag att göra det bra för andra. Det betalar sig. Privat har jag inga andra skyldigheter än att hålla mig inom ramen för okriminella handlingar.

Att plötsligt tappa förtroendet är kanske snarstucket, men inte kriminellt.
Jag ser bara till att överleva och hålla energitjuvarna stångna. Andra som inte är lika snarstuckna får bjuda på eventuellt överflöd.