Nu har det hänt igen.
Att kassörskan kommenterar mina inköp med en värdering.
På Statoil den här gången.

Får tag i en chokladbit, lägger den på disken och säger:
- Bensin på ettan.

- Och lite choklaaad !?

Jag sa inte ett knyst utan tittade bara på betalkortsapparaten.

- Vad häääärligt för dig!
- Vill Du ha kvitto?

Fortfarande tyst och nu med inknappande av kod.

- SKA JAG SLÄNGA KVITTOT ÅT DIG?

Så med tajt ögonkontakt kom det:
- Åh, förlåt att jag inte svarar. Jag blev så fundersam. På HUR Du skulle ha kommenterat om jag hade köpt kondomer?

Saken var den, att kunden före mig - något av en udda filur - kanske en aning nördig - stod och konverserade med henne om annan personal hos Statoil. Bl.a om en kille som han ansåg vara "en pärla". Någon de skulle "vara rädda om" eftersom han "verkligen var serviceinriktad och duktig".

Kan hända, tänkte kassörskan göra ett omåttligt intryck på honom, genom att vara superdupertrevlig mot mig...