Fredagar som idag, brukar jag sköta veckohandling till morsan. Oftast får jag räkna ut själv vad som behövs eftersom hon som regel bara kan komma på "mjölk & fil", men hon tillfrågas alltid. Och ofta brukar jag försöka locka med diverse förslag på god och genuin husmanskost. Idag bjöds hon på lite extra lock och pock. Jag ska ju nämligen åka på semester imorgon och vara borta två veckor, så slipper barnbarnet slita ihjäl sig med samma utfrågning nästa fredag. Jag tänkte fylla upp frysen. Man vill ju inte att morsan ska svälta ihjäl...

- Vill du ha köttfärs så kan du steka lite pannbiff kanske?

- Nej fy, köp inte köttfärs!

- Korv kanske? En bit god falukorv?

- Usch nej.

- Fisk då. Lite spättafiléer?

- Absolut ingen fisk.

- Fläskfilé då? Eller kotletter?

- Nej, det är jag aldrig sugen på!

- Nötkött att koka mamma, du kan göra pepparrotskött, eller dillkött eller koka en härlig köttsoppa.

- Nej, jag vill absolut inte ha nåt kött! Jag behöver bara mjölk.

Så pratade vi vidare om ingenting.
Och om katterna som nästan dagligen hälsar på hos henne. Och som verkligen lockar henne att prata. Teoretiskt vore det inga som helst svårigheter för mig att lägga ifrån mig luren och ta mig an stryktvätten eller nåt annat tidskrävande när kattprat står på dagordningen. Samtalet skulle rundas av:

- Dåså mamma, jag kommer till dig med varorna på eftermiddan.

- Vilka varor?

- Jag ska ju handla till dig, det är fredag idag.

- Har vi pratat om vad jag ska ha?

- Inte direkt. Kom du på nånting särskilt?

- Jaaa, köp en massa kött åt mig. Kött som man både kan steka och koka. Och ett stort mått grädde. Så kan jag steka de fina köttskivorna och sen låta dem puttra med grädde på eftervärmen.