Lillebror har önskat sig musik.
"Cher och sånt från 60,70 och 80-talet"

Alltså letar och spelar Airam ur sina arkiv.
Och blir påtänd.
Av Men at Work, Kim Larsen, Queen, Sweet, Bowie, Dire Straits och Clapton.
Bland annat.
Det går under inga omständigheter att sitta still.
Jag dansar och trummar där jag sitter.
Och liksom "måste" sjunga med här och där, fastän jag stör de andra.

Plötsligt susar mappen med Orsa spelmän förbi.

När någon liten funktion i min hjärna informerar mig att: det är ju just Orsa Spelmän han SKA ha.
Lillebror spelar fela på kommunala musikskolan.
Och får beröm av fröken att han i stort sett är bäst.
Om det är av alla som spelar fiol eller just i gruppen med funktionshinder spelar ingen roll.
Han ÄR fantastiskt musikalisk.
Annars skulle han ju ALDRIG be om musik med "Cher och sånt"



Alltså får han nu också en platta med spelmansmusik.
Och Airam får hoppas att den smakar gott.
Koppången, Horgahambon och Brändpärsvals.

Jag kan inte sitta still då heller.
Vill musiken mig nåt och blir jag berörd, börjar muskulaturen att vibrera.
Oavsett musikstil.

Vem vet, en dag kanske han spelar och jag dansar...