Plums
- Hej, nu har det hänt igen, det som inte får hända.
- Vadå, vad har du nu gjort?
- Jag har tappat min mobiltelefon i toaletten...
- Men va´ fan har Du den med dig in på muggen för!?
- Den bara hoppade ur min ficka när jag reste mig upp... den bara försvann med ett plums...
- FYN FAN vad äckligt! Plockade du verkligen upp den igen?
- Nej, jag hann inte....
- Vadå, körde du ner armen?
- Ja...
*bubblande gapskratt*
- Fan, det är underbart. Vilken story ! Försvann den ner alltså? Och du försökte få tag i den ? Vart hände detta?
- På skolan...
- Åhh, det blir bara bättre !
*yngligen skrattar ännu mer bubblande*
- Å det kom en massa folk och tittade va - på telefonen som inte fanns kvar?
- Ja...
- Jag DÖR !!! Det här är det bästa på länge.
Slutsats: Det finns mening med ALLT som sker. Kurskamraterna gapskrattade, liksom läraren, polisen och ComViq förutom att "han" bjöd på sitt alldeles speciellt underbara skratt. Det är ganska enkelt ändå. Att skaffa sig bekräftelser...
Du är inte ensam! Ja, nu var det inte jag, men två arbetskompisar har gjort samma sak med kommentaren: "Maja, jag behöver en ny telefon" och det är klart att man fixar det, för nöden har ju ingen lag, eller vad det nu är man säger ;o)
En gång när jag var liten så åkte min pappa tåg och gick på toa. Då var toan ett hål rakt ut på rälsen. Pappa tappade sin plånbok i toan alltså rakt ut på rälsen. Den kom aldrig till rätta.
Ja, det finns nog en mening med allt som sker, fast ibland undrar man. Men i ett sånt här fall förstår jag att du tycker att det var värt det för att få höra det där bubblande, äkta, hjärtliga, underbara skrattet, förstår precis vad du menar!
Maja . värst är väl att jag gjort det TVÅ (!?) gånger...
susanne - det är därför jag aldrig går på toatåg. Tänk om man tappar ut sig själv där... och aldrig kommer tillrätta...
Tina - Ja, "mening" är svårt att använda sig av. Men ganska ofta ändå, ser man nån slags koppling mellan vad som händer och hur det blev sen...
jag tappade också min i toaletten efter att både jag och min kompis hade kissat. jag var full nog att plocka upp den.. den funkar nu efter nån månad, inte för att jag någonsin tänker använda den. det är ju ganska roligt så här i efterhand.
Min första toatelefon gick oxå att rädda, men blev naturligtvis lika ointressant. Däremot blev det inga problem med SIM-kortet då. Den här gången "försvann" det ju...
Men, med polisnmälan och svar på diverse invecklade frågor hos leverantören så kan jag för en billig penning få kopia på SIM-kortet. Det känns som en skänk ifrån ovan i sammanhanget. Ändå. :-)
