Gjorde en L8o:are nyss.
Jag klippte luggen.
Pyttelite.

Så kom jag att tänka på ett tiotal år tillbaka.
När jag hade hyggligt långt och tjockt hår.
Blekt blondin med på tok för stora inslag av råttfärg.

Så kemikalier inköptes.
Och väninnan inkallades.

Att först bleka slingor och direkt efterpå permanenta.
Hon ifrågasatte skarpt.

Men gjorde som token sa...
Och fick stora hårtofsar med sig när hon tog ur spolarna.

Först vid midnatt fick vi tag i hennes dotter, frisören.
Som skulle rädda hela föreställningen.

Hon frågade om hon fick skratta när jag anlände.
Och knep hårt med knäna.

Det fanns ingen annan utväg än att ta till klippmaskinen.
På lägsta.

Och pga att slingorna färgat gula småkluttar alldeles nära svålen,
sågs ingen annan utväg än att färga med den enda tonen som
hon hade hemma.

Mörkbrunt stubb.

Morgonen därpå såg precis alla ut som fågelholkar när jag anlände jobbet.
Och någon ställde standardfrågan:

- Har du klippt dig?

- Nä, vad får dig att tro det...