Matlagardagar
på en dag är det kanske inte så konstigt
att man både känner sig proppmätt och doftar
som en sliten grytlapp...
Det är bråda dagar.
Och att jag doftar matos är bara förnamnet.
I bihålorna i alla fall...
Vi befinner oss i en härlig matlagar och fotostudio.
Fotografen och jag.
Och det går görbra.
Kanske framförallt för att han är så fantastiskt kunnig.
På allt liksom...
Och inte minst på musik.
Idag har han, bland mycket annat lärt mig vem
gitarr och flamencogeniet Paco de Lucia är.
Det är nån slags mening med det som pågår...
Fina matbilder! Jag gillar särskilt de från julborden, med skummande mörkt öl och en massa sill...
Fast dina bilder är lika fina tycker jag. Kan ju vara skönt att slippa både laga mat och fotografera kanske? ;-)
Paco de Lucia är fina grejer!
Jag har alltid undrat en grej. Hur gör man för att maten ska se varm ut, utan att värmen immar igen objektivet?
Oj, 19 maträtter på en dag, då har du slitit! Kollade bildspelet och vilken njutning. Längtar verkligen efter att få se resultatet - jag vill att det ska vara januari NU :o)
astrantia - Ja, han är verkligen en säker matfotograf. Och det underlättar väldigt att jag "bara" behöver hålla i knivarna och visparna och inte i teknikprylar när tassarna är flottiga ;-)
L8o - Då kommer här en yrkeshemlighet: maten ÄR varm, men kameran är inte så nära. Skulle man vänta för länge så uppstår skinn på såsen och allt annat liksom sjunker ihop. Det är alltså ett precisionsarbete som heter duga. Och ibland dekoreras det hela precis innan bilden knäpps. Sen är det som det är med proffs. Både fotografer och kockar ;-)
Maja - Jodu, och idag var det 17. Vi är effektiva till tusen. Och duktiga förstås ;-) Snart, mycket snart är det januari.
Åh sådan himla kul resa du är på. Jag är väldans imponerad av ditt arbete med kokboken. Men jag förstår att det är ett himlans massa jobb och stök. Jag jobbar som art director och vet att det verkligen inte gör sig själv med en sådan här produktion. Keep up the good work, girl!!!! Kramisar!
