Det osar attityd och usel självkänsla i parti o minut här. Tonårsattityd.
Att jag som vuxen ska gå med på att en unge sätter jeanslinningen så långt ner att både kalsongen och halva klykan mellan skinkorna blottas, finns inte. Det är mitt ansvar. Det är alla vuxnas ansvar. Att leda, stärka och visa på just det unika som varje liten människa har. Och det är absolut varje vuxens ansvar att sätta gränser för vad alla andra blir tvungna att uppleva när tonåringen får för sig ett alldeles eget uttryck för vad det är att vara stor och för att bli sedd.  

Den här punkten ger jag mig aldrig i.
Raggarskåra är inte bara motbjudande, det är både urfult och bortom allt sunt förnuft.