Nog blev det livat i huvudstan alltid.
Bensår högt och lågt.
Och matförgiftning.
Kanske inte Salmonella, men det finns ju en hel
hoper äckelpäckel som ger liknande symtom...



Som jag förbannat att jag frångick min princip om noll
avsteg från strikt LCHF. Och det är bra. Jag ska inte.
Men den här förbenade historien som ridit min kropp i två
dagar nu har nog orsak i en sunkig kycklingfilé från i måndags
lunch, tror jag.

Usch, jag vill inte äta ute längre...

Annars var bensårskursen alldeles förträfflig. Hög nivå.
Superduperduktiga och skojfriska föreläsare. Det är som
om hjärnan har väldigt mycket lättare att registrera och spara
ner nya kunskaper när man får skratta. Och min erfarenhet
är att det inte är så sällan som tillsynes knastertorra titlar
just är de bästa på att leverera det subtila och alldeles
underbart skrattretande. All heder åt hudprofessorer!