Fortsätter på veckans tema. Nervsystemet.
Den här gången det perifera och autonoma nervsystemet.

Mitt sympatiska nervsystem börjar bli utmattat.

Eller säger man uppretat? Ja, upptrissat till oigenkänlighet förstås.
Det går igång på minsta möjliga stimuli. Det som förr så tryggt "bara" fanns i bakgrunden och avvaktade en björn eller annat fanskap, kör numera igång på flugor, brevbärare och att folk jag ser, är hövliga och i all enkelhet säger "hej".

Hjärtat klappar vilt. Kroppen rister. Orden stammar. Jag blir pinknödig och ögonen stirrar närapå omkull den jag möter.

Hur gör man för att överstimulera det parasympatiska nervsystemet?
Funkar rödtjut eller måste man introduceras i det tunga artilleriet?

Jag är ute efter en överdos parasympatikus, men vet inte precis hur det ska gå till. I rimlighets och rättvisetänk borde jag ju få hur mycket lugn som helst, som motvikt. Med tanke på alla energi jag satsar. 

Fast Homeostas är nog inte rättvisemärkt.