Den första intervjudagen är till ända. En spännande dag med mycket ord. Det visade sig inte minst vid första transkriberingen nu i eftermiddag och tidig kväll. Femtio minuters effektiv intervju på digital diktafon tog 4 timmar och 20 minuter, med avbrott för många korta pauser, att skriva ner. Jag har lyssnat in och skrivit hela elva worddokument på kanske 3,5 timme.

Det står mig nu mycket klart att det "faktiskt" är en konst att ordagrant skriva ner en intervju. Man tycker sig höra formuelringar som inte har blivit sagda. Eller tyckte, det var mest ett problem första timmen. Man lär med tiden.

Och jag har lärt mig att "formulera" paralingvistiska fenomen som betoning, tonläge och tempo som ytterligare modifierar ord som vi människor använder. Det kan jag nu.

Nu återstår bara fyra intervjuer till från idag och sen ökar vi på med ytterligare fem i nästa vecka.

Bara för att i nästa steg slänga oss in i analys och utplock av distinkta och potentiellt generaliserbara aspekter ur materialet. Leta meningsbärande enheter, kategorier och koder.

Det som i flera veckor känts så motigt och ångestfyllt, känns nu riktigt inspirerande och skojigt. Plötsligt tycker jag till o med att det högtravande akademispråket utmanar.

Man är inte sämre än att man kan ändra sig...