En person jag känner har en slags (dålig?) vana att rensa kropp och själ från konkrement om lördagarna. Då får den här personens lekamen - för att inte tala om levern -  brottas med en hel del volym alkohol. Det har handlat om sisådär 70cl. Sprit. För att om inte annat kunna sjunga lite bättre...



Alkohol är så förbaskat förljuget. Jag blir världens bästa på två klunkar vin. Då kan jag inte bara sjunga. Jag kan dansa, är charmig, sexig, rolig och hanterar i stort sett allt. Och inte nog med det. Alla andra kan sjunga, är charmiga, sexiga, roliga och hanterar det mesta - inklusive mig.

Men, det blir inte precis bättre med centilitrarna. Det jag upplever på två klunkar, dvs första lilla ruset är: thats it. Roligare än så blir det faktiskt inte. Man kan eventuellt upprätthålla känslan en stund, ett tag. Och man kan om möjligt få för sig att det "kan" bli ännu bättre, men det gör det inte.

Man blir billig i drift efter såna här insikter...