Ålder och kön till trots hör jag även jag till klungan som har svårt för de sk lattemammorna. Och för all del även lattepappor. Alex Schulman skriver att det framförallt är en yngre mansgeneration som inte försmäktar lattegenerationens olater vi andra ibland utan valfrihet tvingas respektera. Tex att den trendiga kostymfarsan la sitt barn på soffan bredvid igår, på matstället och inte bara bytte blöja och skötte barnets hela bakdelshygien med våtservetter och torkpapper utan även la resterna av sin aktivitet på bordet. Alltmedan trendmamman inköpte maten de sen skulle förtära på samma ställe.



Jag har också svårt för den här gängkulturen det innebär när många föräldrar med minst lika många barnvagnar fullkomligt invaderar ett ställe, tex ett fik - dit vi andra kanske har gått just för att hämta andan och slippa utsättas för en massa oljud. Jag menar inte att inte alla ska ha samma rätt till uteställen, fika, mat och umgänge, men jag finner det konstigt varför man sågärna vill avnjuta sin första tid med barnet genom att bunta ihop sig i flock. Det är väl ingen ro? Och det är väl absolut inget gyllene tillfälle att knyta an till sitt barn?



Det kan förstås bero på att min arbetsplats geografiskt sett finns mitt i city, att jag tröttnar på alla barnvagnar. Särskilt när de framförs i bredd. Ibland så många som fyra. Vad vill man markera då? Mest tröttsamt är ändå det psykiska. Inte att jag får väjja, eller rent av stanna upp och släppa fram alla dessa korteger. Det som tar mest av min energi är när jag möter framåtvända vagnar eftersom det berättar så mycket för mig om föräldern.

Det första året i barns liv handlar om att knyta an. Barnet är helt beroende av sin "vårdgivare". De kan under inga som helst omständigheter tänka att: "ingen fara, det är mamma eller pappa som skjuter den här vagnen". Och de har under inga som helst omständigheter behov av att titta sig omkring. Det enda barn under sitt första år frågar efter är sitt värddjur, den som är förutsättningen för fortsatt överlevnad, den som vakar över alla eventuella faror och den som ska se till att kärlek strålar in i ögonen alla vakna timmar, minuter och sekunder.  

Dessutom blir man tjock av kaffelatte...