Ny kväll. Nya utmaningar. Eller troligen gamla väl intrampade. Det är så förbannat trist och jag är så full antipatier för dem som har det bra. Vad det nu är. Har det bra utan förträffliga mig kanske? Står inte ut med glättighet. Har aldrig lyckats med, och vill inte heller lyckas i konsten att låtsas. Tycker det är äckligt med hyckleri. La märke till en kvinna i +35 som hycklade  med några bekantskaper på loppis idag. Det är så genomskinligt. Det hörs tillomed på samtalstonen. Jag tappar all respekt.

Hör man mig inte, behöver man verkligen inte låtsas. Jag hör ju själv. När man inte hör. Det ska man istället stå för. Då föds både respekt och nyfikenhet. Så funkar jag.