Cellskräck
Alldeles strax bär det av för äventyr på BodaBorg. Ett slags folkigt fångarna på fortet. Boysen är triggade till max. Själv skulle jag lika gärna kunna tänka mig en långpromenad. Trots att det regnar. Förvisso är jag hyggligt mjuk i lederna, men att klara av att trassla in dem i gummiband och förflytta sig genom cellen utan att nudda golvet är en utopi i den här åldern. Och den här vikten.
Vi får se om jag kommer hem igen.
Vi får se om jag kommer hem igen.
Kommentarer
Postat av: Margit
Din "nya" sida är jättefräsch!
Postat av: Airam
Margit - TACK! :-)
Trackback