"Vi" bestämde; att det får vara slut med psykosomatik nu. Inte en helg till i tandpressningshuvudvärk, migrän, dyspepsi, sömnrubbningar och IBS. Inte en dag till. Fjorton dagar är nog. Jag är inte livegen. Ingen äger mig. Jag är lyhörd för makt, för vem som har den och i viss mån för utövning av detsamma, men att jag ska underkasta mig ohälsa för att någon utanför min personliga och fritidsmässiga sfär, tappar taget är inte rimligt. Humana säkringar och proppskåp må brinna, nu skiter jag i det. Åter till ordningen. Bondesamhället är sedan urminnes tider förlegat.



God mat, härlig dryck, blåbär, vaniljsås, färska snittblommor, ungdomar och massor med musik börjar återställa min ordning. No more skallenbang. Tack.