Lillebror har ju vad som kallas för Högfungerande Autism. Han har alltså ett funktionshinder, men han är långt ifrån lågbegåvad. Tvärtom. Han är smartare än många. Autismen ställer bara till det socialt ibland. Autister inkl sk Aspergare har det ofta svårt i sociala sammanhang för att de är så bokstavstrogna. Man måste tänka sig för när man för dialog med dem och inte ta för givet att allt som sägs uppfattas så som "folk i allmänhet brukar" mena och förstå. Jag tränar mig varje gång vi ses. Han lär mig och jag lär honom, men ibland måste vi ta en väldig omväg innan vi möts. Imorse var ett sånt tillfälle. Jag gräddade en kaka och höll under tiden och alldeles på en höft, på att koka ihop en glasyr som den senare skulle toppas med. Och sa lite sådär flyktigt:

- Vad tror du om det här lillebror...

- Vadå?

- Jo, den här glasyren, vad tror du om den?

- Den BLIR bra, jag VET det.

- Jaså, hur kan du veta det?

- Allt blir bra som du gör. All mat och allt som du bakar!

- Hur mycket vill du låna?

- Jag vill inte låna nånting, jag säger ju att allt du gör blir bra.

- Tack, hur mycket vill du låna av mig lillebror?


Han blev ledsen. Såklart.
Så tokigt. Och så himla onödigt av mig. Jag borde ha fattat att detta är ett av alla de skämt som vi slänger omkring oss, och förstår att le åt som inom en autist blir något helt annat. Som om vi pratade helt olika språk. Lillebror kändes sig totalt oförstådd och det kostar dessutom på för en sån kille att sprida bekräftelser omkring sig. Han om någon menar det han säger, när han säger det. Att jag fick så fint omdöme i köket är mycket stort när en autist säger det. 

Tackolov kan man mötas på mitten med lillebror. Han är öppen för att man förklarar. Och det blev idag, så som det många gånger blir när man satta andra, och många ord på vad man menar. Han får aha-upplevelser. Och skrattar nästan ihjäl sig. Förmodligen för att hans egna tolkningar är så främmande. Och kanske skrämmande.

Vi möttes alltså. I en bamsekram. Och sen, på eftermiddan - fick han äta så mycket glaserad kaka som han ville.