Man tar så många saker för givet. Vi säger tex så ofta att saker och ting "sitter i ryggmärgen". Att man "kan" cykla om man har lärt sig det en gång. Att man "vet" vissa saker som livserfarenheterna har byggt upp osv.

Dessvärre sitter det inte alla lärdomar i ryggmärgen på det viset. I alla fall inte om man är tossig. Och morsa till mig.



Det tog i runda slängar 60 sekunder att lära upp nya fjärrkontrollen hur den skulle styra tossiga morsans teve. Sex knappar. Tydligt markerade med rött och grönt, pil till höger, pil till vänster samt plus och minus. Tydliga symboler. Som gäller på alla språk. Sen tog det i runda slängar 60 minuter att lära morsan hur nya kontrollen fungerar.

När man blir dement "kan" symboler helt mista sitt värde. Det vet man att ta fasta på inom svårare demenssjukvård. Såntdär som "ett hjärta" på toadörren kan vara helt obegripligt för en dement. Eller så kan en ordinär och vit toasits skrämma livet ur en heltossig gumma.

Då "kan" man prova med en röd ring på toan. Rött är ofta en färg som de dementa drar sig till. Rött är tydligt och kanske spännande. Något jag ska tänka på om min tossiga morsas tillstånd förvärras. Hon visade nämligen idag att knappen med rött på fjärrkontrollen var ytterst intressant. På samtliga uppmaningar tryckte hon rött. Byt kanal → så tryckte hon rött! Höj volymen → så tryckte hon rött! Ändå svarade hon rätt:

- Vad betyder on mamma?

- Det är på.

- Och vad betyder off?

- Av, det vet ju alla!

Ändå förblev teven mest av. När hon uppmanades att trycka på "on" tryckte hon på knappen med röd ring. Fast, som vanligt hade hon svar på tal:

- Det spelar ingen roll, jag har ingen lust att se på tv just nu i alla fall!