Handlade en helt trave klappar på Akademibokhandeln idag. Personalen slog inte in, men erbjöd ett mycket välutrustat bord där man kunde slå in sina paket själv. Flera slags papper, wellpapp, olika färger på de ordentliga snörena, bra tejp, bra sax och dessutom stora fina sk adressetiketter. Jag blev såklart stående där en stund. En bekant dök upp och vi jobbade parallellt ett slag. Sen hände det som fick mig att fullständigt tappa hakan. När habegäret tog över till fullo.

En välbärgad kvinna i ~40årsåldern greppade rullen med de fina etiketterna och klippte av tre stycken som hon mumlade lite omkring. Jag noterade att det i påsen nog fanns tre paket. Så dök maken upp och hon uppmanade honom att även ta lite papper. Han tog så att de klarade sig kan vi säga. Så spårade hon själv ur fullständigt. Och tog mer och mer papper. Och lät rullen med etiketter rulla fritt. Så att hon har i några år alltså. Hon kunde inte lägga band på sig. Det blev som en mani. Är gratis gott eller?