Det ringde nyss. En man av utländskt ursprung tolkade åt en av mina LCHF-kunder. Han var duktig på svenska och vårt samtal flöt på i mjuk samtalston. Så började vi nå slutklämmen och jag ställde en fråga om hur många av en viss vara som kunden önskade sig, varpå han försiktigt sa "vänta lite ska jag höra". 

Plötsligt startade vad jag uppfattade som värsta bråket. Att de skrek i munnen på varann är ett understatement. Det kändes förargligt. Jag visste inte alls hur jag skulle kunna vara behjälplig att släta över. Så kom han åter till luren och sa med samma mjuka samtalsmelodi som tidigare att: " vi tar en av den och en av den andra".

Det är skillnad på intonation och intonation.