Så har då sex sorters småkakor skapats. Ett hantverk som går igång av sig självt såhär års. Oftast till tonerna av bjällerklang och liknande. Ikväll till radions Karlavagn. Att LYSSNA på riktig radio är klart underskattat. De som läst mig i några år nu, vet att vi snackar sju sorter. Imorgon ska chokladbiskvierna se årets ljus.

Temat på radion ikväll var nånting i stil med hur man har det inför julen. Många underbara människor ringde och berättade om vad som gjorde dem glada eller hur de gladde andra. Bland annat en gubbe i Kumla som skulle "tomta" hos hela sju barnfamiljer på fredag. Inte kunde jag tro att han levde än. Vi hade nämligen en tomte i mitt barndoms Kumla, som vi inte alltid visste vem det var.
Så fanns det de som ringde och ondgjorde sig över all julstress. Att folk tar i för mycket. Att man missar att njuta av ledighet, storhelg och av varandra. Att föreställningsvärlden hos gemene man är skev. Att vi gör det vi tror att andra vill att vi ska göra.

Jag skrev faktiskt ett mail till programmet. Att jag är en av de där som gör allt å lite till. Inte skurar mattor och putsar koppar kanske, men gärna bakar och lagar. För att jag trivs i att skapa. För att jag älskar dofterna. För att det påminner mig om något harmoniskt. För att det är härligt att få bjuda och framförallt, för att den största lyckan är att ge. Det är anti-stress för mig.