Munsnara



Det hände igår kväll tror jag. Det var då suturer längst bak i övre tandraden släppte. Om jag skulle våga, skulle jag be någon annan våga sig in i mitt gap med en sax. Antagligen var den snurrad runt bakersta tanden. Och nu hänger den ner likt en snara med knut och så lång att jag tuggar på den. Äckligt är bara förnamnet.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0