När biskvierna kom till igår funderade jag på "hur" jag kunde det. Visserligen är jag huslig, men att göra biskvier ÄR en konst. Särskilt om man är kontrollfreak och inte accepterar kladd där inget kladd ska vara.  Jo, jag är en observerare. En som tittar och glor kan man säga. I min ungdom jobbade jag med att packa bröd på ett bageri. Hade man "tur" tog det stopp i produktionen och då kunde jag stå lite vid sidan om konditorn och titta på hur man skapade tex chokladbiskvier. Nu har jag bakat "mammas jullimpor". Jag var klok nog att be henne om recept för många år sedan. Något som satt i hennes höfter. Vis av förra årets och även föregående år då jag har skapat värsta monstren tog jag till formar idag. Tänkte att det skulle hålla ihop dem lite. Och det gjorde de ju. Och gav fin yta. Problemet uppstod när jag stjälpte och lirkade  ur dem. Övriga ytor var liksom bleka och sunkiga. Det var då jag kom på det. Hur jag som liten flicka SÅG min mamma välta ur och fortsätta grädda limpor på eftervärme.  Jag käkade nog "blängsylta" som barn…